Forskning, Medicin

Äldreforskning: Aktiva seniorer ett nytt ämne

– Det har aldrig varit roligare att vara äldreforskare än nu. Intresset för vår verksamhet är så stort idag!

Susanne Iwarsson

Susanne Iwarsson. Foto: Kennet Ruona

Det säger Susanne Iwarsson, som leder CASE (se rutan) och forskargruppen ”Aktivt och hälsosamt åldrande”. Hon är professor i gerontologi, läran om det friska åldrandet.

Gerontologin och dess kusin geriatriken – läran om åldrandets sjukdomar – har inte brukat ha särskilt hög status. Att många forskare i gerontologi haft en teoretisk inriktning har bidragit till detta, eftersom resultaten inte alltid kunnat omsättas i praktiska åtgärder.

– Och det är ju praktiska, tillämpbara resultat som samhället efterfrågat. Men nu är vi många gerontologer med en bakgrund som till exempel arbetsterapeuter, sjuksköterskor, socionomer och sjukgymnaster, vilket har stärkt den tillämpade forskningen på området, säger Susanne Iwarsson.

Äldreforskningen har tidigare mest handlat om vård och omsorg. Nu däremot, när allt fler uppnår en hög ålder, handlar den också om äldres vardag, aktiviteter, arbetsliv och delaktighet i samhället. Behovet av sådan forskning har också på senare år uppmärksammats allt mer av politikerna, med ökade anslag både från EU och från den svenska regeringen.

Faktum är att Sverige enligt både FN och EU är det bästa landet av alla att åldras i. Det kan verka märkligt med tanke på mediarapporterna om äldre som vanvårdats eller inte fått äldreboende fast de är både gamla och sjuka. Men det finns en bister förklaring: att äldre har det mycket sämre på andra håll, både inom och utom Europa.

– Vi behöver inte gå långt bort. Det räcker med att se hur det ser ut på andra sidan Östersjön, säger Susanne Iwarsson. Hon har i många år bedrivit forskning i Riga och har därför en god inblick i de äldres situation i Lettland.

Att det är värre utomlands är förstås ingen ursäkt för Sveriges del. Susanne Iwarsson vill att äldreforskningen ska bidra till att ge bättre möjligheter till ett aktivt och hälsosamt åldrande här i landet. Och forskarna måste fokusera inte bara på dem som är äldre idag, utan också på nästa generation.

– Det vi lär oss av dagens äldre är ju inte självklart tillämpbart på dem som blir seniorer om tio eller tjugo år. De kan ha helt andra önskemål när det gäller boende, förflyttningar, aktiviteter och annat i livet, menar Susanne Iwarsson.

Hon ser många viktiga forskningsfrågor på området aktivt och hälsosamt åldrande. De gäller bland annat arbetslivet, äldres delaktighet i samhället, teknikutvecklingen, att åldras med funktionshinder, och åldersdiskriminering. Den senare finns i olika former, från uttalad diskriminering i form av utestängande åldersgränser till den outtalade diskrimineringen när äldre personer nonchaleras och ses över axeln.

– Att behandla människor sämre på grund av deras kön, etnicitet eller sexuella läggning är inte längre godtaget i samhället. Nästa stora diskrimineringsdebatt gäller de äldre, och har redan börjat, säger Susanne Iwarsson.

– Dagens 65-åringar har många friska och aktiva år kvar att leva. De kommer inte att acceptera att bli borträknade på grund av sin ålder!

Ingela Björck

Läs även: Ekonomiskt effektivitetstänk passar inte inom äldrevården

Man upplever sig som frisk så länge man klarar sig hemma

Flera nätverk för forskning om äldre och åldrande

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *