Allmänt, Teknik

Aldrig för tidigt att lära sig programmera

Idag är förmåga att skriva datakod nästan lika grundläggande som att skriva och räkna. Björn Regnell brinner för att få ämnet programmering in i grundskolans läroplaner, helst redan från början.

ProgrammeringBjörn Regnell arbetar både praktiskt för detta mål med barn i Vattenhallen och genom att försöka påverka opinion och skolmyndigheter. Björn Regnell är professor i programvaruteknik på LTH, men hävdar att programmering är en för allvarlig sak för att lämnas till datanördarna.

Hans viktigaste argument handlar om demokratin.

– Det samhälle vi bygger nu är så sammanflätat med it-utvecklingen att det är svårt att följa med utan en grundläggande förståelse för datorer. De flesta använder datorer men det finns en rädsla för att ”lyfta på locket”.

– Skolan lär ut eviga grundkunskaper som ännu behövs, men datorerna styr mycket i vårt samhällssystem: monetärt, rättsligt, 24-timmarsmyndigheten, media, transport och energisystem exempelvis. Då behöver vi förstå att det är människor som bestämt vad datorer gör, att den är en mänsklig artefakt, säger Regnell.

Ännu mer digitaliseras i en snar framtid. Redan nu finns pengar egentligen bara som ettor och nollor i datorer, påpekar han.

– Media skriver om en del av dessa frågor, men ser inte hela deras penetrering av samhället. Alltför få kan ta saken i egna händer och påverka detta.

Andra argument handlar om kultur och kreativitet. Ett program lever och kan påverka sin omvärld, skolan ska ge alla chansen att förstå detta skapande.

Det handlar också om människans roll som konsument och producent. Med mer kunskap är risken mindre att man blir ett offer för smarta program. (Själv bojkottar Björn Regnell Facebook, för han vill inte vara en del av deras affärsidé.)

Han har framträtt i Rapport och i debattinlägg i pressen.

Han har förstås också ett intresse av att se fler datastudenter på LTH, framför allt kvinnliga, som det är stor brist på. Men han ser också hur programmering kan levandegöra andra ämnen i skolan som matte, fysik och kemi. Koder i datavärlden skrivs nästan uteslutande på engelska, flera ämnen kan integreras. Man tränar logiskt och abstrakt tänkande.

Projektet i Vattenhallen för barn i grundskoleålder finansieras av Arbetsgruppen för jämställdhet och likaberättigande vid LTH. Till största delen är det skolklasser som får prova på programmering. Men det är också viktigt att lära deras lärare detta och sådana kurser anordnas liksom sommarskola och workshops.

För detta har Björn Regnell valt programspråket Skala och utvecklingsmiljön Kojo, som är öppen källkod, som alla kan utveckla vidare.

– Med Kojo är det lätt att lära sig begrepp som sekvens (tur och ordning), alternativ, repetition och abstraktion. En kodsnutt kan ges ett namn och sedan kan namnet användas om och om igen. Barnen tar alltså några steg i datalogins grunder. Men det går att utveckla vidare.

I England finns ett beslut om att införa datalogi i skolans läroplan från fem års ålder. Även Estland har infört ämnet på skolschemat. På sikt vill Björn Regnell ha in ämnet på lärarhögskolorna och har deltagit i ett upprop tillsammans med kolleger från KTH och Linköpings universitet. En organisation som lär ut programmering till intresserade är Coder Dojo, som finns både i Malmö och Lund.

– Vi vill visa hur mjukvara och elektronik samspelar i ett projekt att styra prylar med Kojo. LTH-institutionerna Datateknik, Reglerteknik och EIT samarbetar.

Text och foto: MATS NYGREN

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *