Forskning, Tvärvetenskap

Asien storsatsar på vetenskap

Kina går snart om USA som världens största vetenskapsnation. Landet kan inte längre avfärdas som ”stort men vetenskapligt meningslöst” och det är ledande inom exempelvis det nya supermaterialet grafén.
– Sverige har USA som främsta förebild, men det är hög tid att vi tittar österut för att förstå hur det fungerar där, säger Mats Benner, professor i forsknings­politik.

Kina satsar hårt på vetenskap. Här syns Shanghai Light som är en motsvarighet till MAX IV.

Mats Benner kartlägger som bäst vetenskapssystemen i Asiens största ekonomier tillsammans med Gunnar Öquist, tidigare sekreterare på Kungliga Vetenskapsakademin. De två har intervjuat forskare, entreprenörer och analytiker i de snabbt växande jätteekonomierna Indien och Kina, det mogna Japan, de stabila kunskapsnationerna Taiwan och Hongkong och de målmedvetet forskningssatsande Sydkorea och Singapore. KAW-stiftelsen finansierar och en rapport kommer nästa år.

Åttio procent av tillväxten i världen sker i dag i Asien och mycket investeras inom forskning och utbildning. Kina som tidigare beskrivits som ”workshop of the world” träder allt mer fram som en stark vetenskapsnation. Mängder med kineser som gjort vetenskaplig karriär i väst lockas hem till höga löner och välutrustade institutioner med toppmoderna forskningsanläggningar; Mats Benner nämner som exempel Shanghai Light – en synkrotronljuskälla motsvarande MAX IV – liksom en frielektronlaser, också i Shanghai.

– Det finns en motsvarande europeisk anläggning i Hamburg men medan det krävdes långdragna förhandlingar och kohandel med Putin för att få till den så kunde kinesiska staten och Shanghais kommun snabbt skramla ihop till sin anläggning.

Motsvarigheten till Vetenskapsrådet i Kina tar emot 180.000 anslagsansökningar per år och 40.000 beviljas. Man satsar på stora forskningsprogram, om t.ex. supermaterialet grafén men även alzheimers, och har betydligt mindre av den projektkultur som finns i Sverige.

Sydkorea är liksom Kina exceptionellt programinriktat och det land i världen som satsar mest på forskning, helst med målet att nå fem procent av BNP.

– Sydkorea och Kina befinner sig i en klass för sig, både vad gäller volym och kvalitetssatsning. Det handlar om en snabb upphämtning inom forskning och innovation.

Gemensamt för båda länderna är, förutom återvändande expats, att de satsar på unga forskare.

– Åldern sjunker bland dem som får forskningsanslag av kinesiska VR, medan den ökar hos oss. Många asiater som återvänder har negativa erfarenheter av att söka anslag från USA och Europa – medelåldern ligger över fyrtio hos dem får sitt första anslag hos amerikanska NIH, National Institutes of Health.

Mats Benner blickar österut.

Attraktionen och dynamiken i de asiatiska kunskapssystemen handlar också om samhällsengagemang, menar Mats Benner. Innovation har en central roll och det är självklart för forskare att bidra till hela samhällets utveckling. Skillnaden i mentalitet blir tydlig om man jämför hur vi mäter framgång och erkännande inom forskningen i väst och i Asien, menar Mats Benner.

– I västvärlden handlar det mycket om inomvetenskapligt anseende och citeringar. I Asien finns den tidigare fattigdomen i färskt minne och det är ärofyllt att göra samhällsnytta, samtidigt som alltså den vetenskapliga kvaliteten ökar och man får allt större internationellt genomslag.

Även Singapore gynnas av återvändare från väst. Man har starka internationella miljöer med forskare från hela världen och även här satsar man på breda forskningsprogram med syfte att främja samhällsutvecklingen. Man ingår i internationella allianser med framgångsrika västuniversitet och flera som exempelvis MIT och Imperial College London har egna verksamheter på plats.

Internationell öppenhet karaktäriserar också Hong Kong och Taiwan som är stabila kunskapsnationer med high tech-profil, men forskning och innovation spelar inte samma centrala roll här som i Kina, Sydkorea och Singapore.

Japan skiljer sig från övriga länder i studien. Trots att landet hittills varit framgångsrikt inom avancerad forskning och erövrat ett antal nobelpris – 13 bara senaste decenniet – så är Japan lite som väst, ett åldrande och stagnerande system, menar Benner.

– Man har ingen migration och är lite fatalistisk inför sin åldrande befolkning. Man vill moderniseras, satsar på ett antal forskningscentra och på tvärvetenskap och det pågår diverse försök att attrahera forskare utifrån. Men den inhemskt slutna traditionen är stark och det finns få internationella kontaktytor.

Det näst största landet i studien – Indien – representerar något helt annat. Om Kina som kunskapsnation upplevs som toppstyrd och hemlig, så står Indien för en öppenhet på gott och ont. Politiskt präglas landet av etniska och religiösa konflikter, forskningsmässigt satsas det på allt från rymdraketer till rent vatten.

– Indien har ambitioner och vill mobilisera. Grundutbildningen håller god kvalitet men forskningen lider av brain drain – en tredjedel av entreprenörerna i Silicon Valley är från Indien.

Enpartistaten Kina förmedlar bilden av kontrollerad förflyttning framåt. Indien är fantasilandet där det, trots enorma sociala klyftor och alltjämt stor fattigdom, finns en frustande vitalitet, en mångfald och tillgång på ung talang, något som kommer att gynna landet ytterligare framöver, tror Benner. Öppenheten gör det möjligt för de internationella nätverken att etablera sig i Indien till skillnad från i Kina – Google och Microsoft finns i miljöer som Hyderabad och Bangalore. Debattnivån är imponerande och Indiens ekonomi växer nu snabbare än Kinas.

Vad kan svenska universitet lära sig av den här studien?

Att vara öppna och nyfikna på vad som kan kanske beskrivas som en asiatisk universitets- och forskningsart, menar Mats Benner. USA:s universitet är marknadsdrivna, beroende av privata pengar och starkt påverkade av försvars- och energilobbyn. De europeiska universiteten kan sägas vara grundade i nationalstatsidén. I Asien handlar det varken om kommersialisering eller politik i första hand utan om universitet som verktyg för samhällsmodernisering.

De nationella intressena främjas av internationella allianser, som är mycket påtagliga i de asiatiska forskningsmiljöerna.

Sverige är fortfarande präglat av ”svenskt DNA” och föreställningen att ”vi är så bra och har så mycket att ge”, fortsätter Mats Benner. Vi måste inse att vi är ett litet land, som möjligen kan vara en partner men knappast mer i de här sammanhangen, och vara lyhörda för de asiatiska miljöernas sätt att tänka och arbeta.

– Det är internationell mix och mångkulturalism som gäller. I Singapore säger man: ”We are not a nation, we are hospitality!” Och när Singapore bygger ut sin utbildning och forskning inom life science gör man det inte utifrån ämnen utan utifrån samhällsbehov.

Britta Collberg