Forskning, Samhällsvetenskap

Att arbeta hemma utmanar hierarkier på jobbet

Kanske är det så att vissa personers status på jobbet bygger på att de alltid är där och att de arbetar väl synliga på sitt kontor. Men maktordningen utmanas när fler – särskilt yngre – arbetar mer på distans. Fokus kan flyttas till vad man egentligen gör och resultatet, som man förväntas kunna visa upp.

Calle Rosengren

Calle Rosengren är med och driver forskningsprojektet ”Ska du gå hem redan?”. Foto: Privat

Calle Rosengren driver forskningsprojektet ”Ska du gå hem redan?” tillsammans med Mikael Ottosson på Arbetsmiljöhögskolan vid Lunds universitet. Det  fokuserar på arbetsmiljö och psykosociala villkor för kunskapsintensiva arbetsplatser, som till exempel Lunds universitet. Idén till projektet föddes delvis ur personlig frustration.

– Jag fick tidigare höra att jag kom sent och gick tidigt. Att jag jobbade på tåget och hemma, eller det faktum att jag publicerade mig framgångsrikt verkade spela mindre roll, säger Calle Rosengren, som bor med familj i Malmö, men som doktorand pendlade till Kristianstad.

En nationell enkät inom projektet visar att en stor andel av den yrkesarbetande befolkningen arbetar på distans. Under den senaste tioårsperioden har antalet som delvis arbetar hemma ökat stadigt. För att attrahera yngre medarbetare behöver företag och organisationer kunna erbjuda flexibilitet som underlättar balansen mellan familj och jobb. Att uppleva att man själv kan styra över sitt arbete är en känd friskfaktor.

– Problemet kommer när förväntningarna är otydliga, då utelämnas vi åt att kontrollera varandra på jobbet. När man jobbar i en kunskapsintensiv verksamhet kan man sällan peka på ett resultat varje dag, vi tillverkar inte något synligt och det förstärker otydligheten.

Vårt arbete är för de flesta av oss en viktig del för vår identitet, vem vi är på jobbet definierar oss – för oss själva och andra. De medarbetare som får sin självbild hotad av att folk får komma och gå som de vill har ofta byggt upp sin ställning på jobbet under många år, då de troget har varit på plats. Om man beskriver arbetsplatsen som en scen där vi spelar våra roller, till exempel god chef, effektiv sekreterare eller hårt arbetande medarbetare, så rycks mattan undan om inte alla är där och spelar sin roll.

–  Många gestaltar en hårt arbetande människa genom att vara synliga, ofta långa dagar ofta på ett stort kontor. Men kanske vet ingen vad de egentligen gör? Chefer behöver bli bättre på att tydligt kommunicera vad medarbetarna förväntas uppnå och om och när det är okej att jobba hemma.

Calle Rosengren menar att det kan vara en smärtsam process att lyfta denna problematik på arbetsplatsen, men att det behöver göras om det finns mer eller mindre dolda konflikter.

– För när arbete inte nödvändigtvis är detsamma som närvaro på jobbet så ökar fokus på vad som faktiskt görs. Det blir nödvändigt att prata om hur vi synliggör och värderar arbetsinsatser. Vill man attrahera yngre personer så går det inte att bara premiera en kultur som bygger på närvaro och synlighet.

Jenny Loftrup