Utbildning

Behörighetsprov öppnar ny väg till högre studier

Ett nytt behörighetsprov för personer över 24 år, samtidigt som färre kan tas in via högskole­provet. Det föreslår regeringen i propositionen ”Fler vägar till kunskap – en högskola för livslångt lärande”.
Prorektor Sylvia Schwaag Serger är positiv till att regeringen föreslår nya sätt att bedöma kompetens hos blivande studenter.

Prorektor Sylvia Schwaag Serger. Foto: Kennet Ruona

– Det handlar om det livslånga lärandet och behörighetsprovet är en ny väg in för de som är något äldre, säger Sylvia Schwaag Serger, prorektor med särskilt ansvar för utbildning vid LU.

Stora utbildningar inom bristyrken, främst de för blivande ingenjörer och lärare, har problem med att många inte fullföljer utbildningen. De som har antagits via högskoleprovet hoppar av till större del än övriga studenter. Därför öppnas det nu upp möjligheter för lärosätena att minska den kvoten.

– Det är positivt att lärosätena själva kan påverka, säger Sylvia Schwaag Serger.

Det nationella behörighetsprov som regeringen föreslår ska gälla för de som fyllt 24 år och saknar gymnasiebetyg. Om de på provet kan visa att de har kompetens för att klara högskolestudier måste de inte som tidigare gå på Komvux och komplettera sina betyg. Det kan gälla människor som utbildats i andra länder, eller de som har tillägnat sig kompetens genom yrkeslivet eller nätutbildningar,

– Världen har förändrats snabbt och idag lär sig människor på många olika sätt. Därför behövs det fler sätt att bedöma den reella kompetens, som behövs för att lyckas med både utbildningen och jobbet, säger Sylvia Schwaag Serger.

Ett särskilt lämplighetsprov föreslås för den långa lärarutbildningen, som bedrivs för gymnasielärare vid LU. Vid universitetet bedrivs även den 1,5-åriga pedagogiska lärarutbildningen, KPU, som förutsätter att man tidigare har läst in ämnena och om det kommer rekommenderas lämplighetsprov även för den korta utbildningen är osäkert. Ministern för högre utbildning Helene Hellmark Knutsson vill avvakta utvärdering av de försök med lämplighetsprov som redan pågår och som kommer redovisas i senare i vår. En annan möjlighet blir att ställa krav på ett viss betyg från gymnasiet, exempelvis att en blivande svensklärare inte får ha sämre än C i ämnet enligt ministern.

Sylvia Schwaag Serger menar att det är viktigt för lärarutbildningen att ta fram ett bättre sätt att bedöma reell kompetens.

– Vi behöver bli bättre på att hitta människor som framgångsrikt kan bli lärare, säger hon och tillägger att de som klarar av KPU-utbildningen vid LU klarar sig bra i yrkeslivet.

Jenny Loftrup