Forskning, Medicin

Blir det lättare att veta vad man ska äta nu?

Du är näringsforskare som varit med om att utarbeta riktlinjer för forskningen om kost och hälsa.

Sonestedt_sept2011_stor

Emily Sonestedt.

Blir det lättare att veta vad man ska äta nu?

– Kanske inte direkt nu, men förhoppningsvis i framtiden, när det blir enklare att jämföra och upprepa studier av befolkningens kost och hälsa.

Vad ingår i era riktlinjer?

– Riktlinjerna säger bland annat att det i rapporten om en studie ska framgå hur deltagarna i en studie valts ut, vad som kännetecknar dem när det gäller t ex hälsa, ålder och livsstil, hur man samlat in informationen om deras matvanor, hur länge studien pågått och hur många som hoppat av eller uteslutits.

Har detta inte alltid framgått?

– Nej, det finns studier där metodiken inte är tydligt redovisad. Sådana studier kan ju inte jämföras med andra, och andra forskare inte heller kan göra om dem.

Att en studie görs och redovisas rätt är förstås alltid viktigt, men ert område är väl extra knepigt?

– Ja, det tror jag. Ett skäl är att det är det svårt att slå fast vad försökspersonerna äter, eftersom det varierar från dag till dag och ofta även från år till år. Vi vet också att många medvetet eller omedvetet överskattar hur mycket nyttigheter de äter, och underskattar mängden onyttigheter och portionernas storlek.

– Ett annat skäl är att kosten innehåller så mycket olika ämnen. Om till exempel en studie visar att kaffe är bra ur en viss aspekt, är det då själva kaffet som står för den effekten, och beror den i så fall på koffeinet eller på något annat ämne i kaffet? Eller är det inte alls kaffet som har en gynnsam verkan, utan något i kaffedrickarnas livsstil?

Borde inte riktlinjerna för redovisningen ha kommit för länge sedan?

– Det var först för nio år sedan som vi fick allmänna riktlinjer för epidemiologisk rapportering, kallade STROBE*. Sedan har dessa försetts med tillägg för områdena molekylär och genetisk epidemiologi, och nu är det vår tur inom nutritionsepidemiologin.

Men en del om sambanden mellan kost och hälsa kan väl redan sägas?

– Vi forskare om kost och hälsa är faktiskt mer överens än vad allmänheten tror. De allra flesta studier pekar till exempel på att frukt och grönt är bra, att vi bör äta mer mat från växtriket och mindre från djurriket, att fullkornsprodukter och baljväxter är nyttiga, och att vi bör akta oss för alltför mycket socker och charkvaror. Följer man de råden kommer man ganska långt!

Text: Ingela Björck

 

*STROBE: Strengthening the reporting of observational studies in epidemiology.