Samverkan, Utbildning

”Bra att uppdragsutbildning blivit strategisk”

Det finns en potential för uppdragsutbildningen och den blir allt viktigare. Det är man överens om bland dem som LUM pratat med inom Samfak och HT. Det är också bra att den lyfts till en strategisk fråga för universitetet, tycker man. Men den fulla service som LUCE kan ge utnyttjas än så länge ganska sparsamt.

Robert Holmberg.

Robert Holmberg är prefekt på Institutionen för psykologi och tycker att det är bra att det finns en övergripande administration som kan ge stöd, ha överblick och samordna. På hans institution är dock uppdragsutbildningen än så länge inte så omfattande.

– Vi har en rätt långsam planering och kan inte åta oss snabba uppdrag så vi säger nej till en del. Men om vi får stabila uppdrag kan vi ta höjd för det och anställa fler lärare.

Det finns ett värde, menar Robert Holmberg, i att lära känna den värld som institutionen utbildar studenterna till. Och det ger också lärarna en viss stimulans att komma utanför universitetet.

– Det finns en stor efterfrågan på vidare-utbildning för psykologer och vi har genomfört  en stor utbildning i psykoterapi för Region Skåne som var bra.

Leili Laanemets.

Hos grannen på Socialhögskolan är uppdragsutbildningen större. Leili Laanemets som är studierektor och ansvarig för den menar att det beror på att det här bedrivs en yrkesutbildning med ambitionen att tillmötesgå yrkeslivet på bästa sätt. Hon tar emot beställningar om uppdragsutbildningar och är en förmedlande kontakt mellan beställare, lärare och LUCE. Här finns ett tydligt förbättringsområde som handlar om att korta vägen mellan beställaren och de lärare som ska utföra utbildningen. Ibland blir det många mejl och en slags oönskad mellanbyråkrati. 

– Vi har alla olika kompetenser vad gäller uppdragsutbildning. Lärarna kan det pedagogiska innehållet och LUCE har tillgång till administrativa system som underlättar antagning, kursadministration och betalning. Här gäller det att hitta lösningar för de enskilda, ofta mycket olika utbildningarna. Men principen är att en så stor institution som Socialhögskolan behöver ha möjlighet att äga helheten.

En del av uppdragsutbildningen inom Socialhögskolan är den så kallade vetenskapliga handledningen och där har man kommit en bra bit på väg och ser en tydlig marknad att utveckla. Det handlar om generell kunskap som plockas ner till en specialiserad nivå.

– Det kan vara socialarbetare i olika svåra situationer som ska utvärdera sina insatser och behöver konkret handledning. Eller kuratorer som vill arbeta mer KBT-inriktat och behöver handledning i det, säger Leili Laanemets. 

Hon menar att det finns en hög kompetens bland lärarna som gagnar de yrkesverksamma och att lärarna tycker om att komma ut och undervisa bland dem som brinner för sina jobb. 

Johannes Persson.

På Språk- och litteraturcentrum, SOL, har uppdragsutbildningen tagit fart i samband med de nyanländas behov av att lära sig svenska. Tillsammans med Skol-verket och även Lärarlyftet har man gett flera kurser i svenska som andraspråk. Även delar av universitetet som MAX IV-laboratoriet har köpt kurser för sina anställda som kommer från andra delar av världen. Till det kommer kurser i engelska för inhemsk universitetspersonal. 

– Inom filosofi med kognitionsvetenskap är uppdragsutbildningen lite mer av en försöksverksamhet, säger Johannes Persson som är HT-fakulteternas dekanus. 

Där har man gjort kurser för bland andra Migrationsverket. Centrum för teologi och religionsvetenskap har skapat kurser för Svenska kyrkan, och inom utbildningsvetenskap och lärarutbildningen har man bland annat uppdrag för Skolverket och har varit involverad i arbetsmarknadsutbildningen ”Korta vägen”.

Johannes Persson tycker att uppdragsutbildningen blir allt viktigare och förutom att den bidrar till det livslånga lärandet så stärker den samverkan med samhället i övrigt.

– Det är bra att synliggöra de humanistiska och teologiska ämnena, säger han. Och så är det bra att ha uppdragsutbildningen när söktrycket svänger. Man kan hålla uppe en viss volym och blir inte så sårbar.  

Problem blir det när institutioner tvingas säga nej till förfrågningar för att de har ont om lärare och antalet möjliga uppdrag är för osäkra för att anställa fler. 

– Det är bra att uppdragsutbildningen tas upp av universitetsledningen och blir en strategisk fråga, tycker Johannes Persson. 

När det gäller LUCE så används de i olika grad. Johannes Persson säger att det för många är viktigt med en lokal koordination för att kurserna ska bli så verksamhetsnära som möjligt. 

– Men när man väl etablerat något så kan det vara väldigt bra att kunna utnyttja den service som finns inom LUCE, säger han.

Susanne Norrman.

På LUCE är man glad över att uppdragsutbildningen kommit upp på ledningsnivå och blivit en strategisk fråga.

– Det finns en stor potential för vidare-utveckling och kommer i framtiden inte att räcka med ett par personers förstärkning här, säger Susanne Norrman som är avdelningschef.

LUCE har ett stort servicepaket som de erbjuder institutionerna med allt från informationsmaterial till lokal- och hotellbokningar, att vara bollplank och hjälpa till med kursutveckling. 

– Vi är inget måste, utan vill bistå med det som institutionerna vill och behöver. Vi har 17 års erfarenhet av kursutveckling för yrkesverksamma och upptäcker ibland att institutionerna till en början inte tror att de behöver hjälp, men ändrar sig under tiden.

Allt arbete runt själva kurserna som att få tag på folk, hålla introduktioner och annat praktiskt arbete som tar mycket tid kan vara skönt att lämna över till LUCE, menar Susanne Norrman och hoppas kunna erbjuda mer service i samband med att avdelningen nu förstärks.

Maria Lindh

Läs även Fler lärare kan behöva anställas

Läs även Stiftelsen EFL fortsätter utan sitt flaggskepp

Läs även Digital uppdragsutbildning förnyade undervisningen