Administration, Allmänt

Donald Trump och Brexit påverkar styrelsens agenda

När Jonas Hafström svingar ordförandeklubban på styrelsemötet i juni gör han det inför en nästan helt ny universitetsstyrelse. Själv sitter han kvar, bekväm i sin ordföranderoll.

Universitetsstyrelsens ordförande Jonas Hafström sitter kvar när övriga styrelsen byts ut.

När förra styrelseordföranden Margot Wallström hoppade av mitt en mandatperiod för att bli utrikesminister föll valet på Jonas Hafström, tidigare ambassadör i USA. Han tillträdde i mars 2015 med föresatsen att bygga upp ett nätverk inom regionen och vara en närvarande och tillgänglig ordförande.

Hur har det gått?

– Jag har försökt vara närvarande och tillgänglig och har skapat ett nätverk som förhoppningsvis har varit bra för universitetet, säger Jonas Hafström.

Han har varit synlig inte minst bland all prominens som har besökt universitetet under dessa två år. Han har mött kungen (fyra gånger), påven, statsministern, det kanadensiska statsbesöket för att bara nämna några… Han menar att den uppmärksamhet som universitetet nu får också tack vare 350-årsjubileet är viktig, eftersom regeringen betonar samverkan så starkt och det spelar roll för framtida anslag.

Jonas Hafström är också en flitig föredragshållare. Med sin kännedom om USA är hans analyser kring det amerikanska presidentvalet efterfrågade – och dessa följer med även i styrelsearbetet.

– Såväl det som nu händer i Storbritannien som i USA påverkar oss, säger han.

När det gäller Brexit är följderna bara negativa, tycker han, eftersom forskningsanslagen från Bryssel som idag går till England inte kommer att kompenseras av medlemsländerna. Kakan blir mindre för alla. För att inte tala om forskar- och studentutbytet med England som kommer att drabbas.

Donald Trumps första budget visar på enorma nedskärningar av forsknings- och högskolesektorn och i ett kortsiktigt perspektiv kan det gynna Europa och Sverige.

– USA lockar ju till sig många av våra toppforskare, och om forskningen där inte prioriteras på samma sätt som tidigare kanske vi får behålla dem på närmare håll. Men för forskning och innovation i stort är det naturligtvis inte bra.

Styrelsen har under de gångna året arbetat mycket med den strategiska planen, som nu är klubbad, och med jämställdhetsfrågor där det nu finns en strategi för hur universitet ska bli mer jämställt på alla nivåer.

– Den så kallade Macchiarini-skandalen var så klart en varningsklocka för alla Sveriges lärosäten. En så decentraliserad organisation som LU ställer stora krav på att vi inte bara har bra regelsystem, utan också en funktion på universitetet som följer upp att reglerna följs, menar Jonas Hafström, som är mycket nöjd med det revisionsutskott och den internrevision som finns vid LU.

– Det är fint att alla medarbetare faktiskt har någonstans att vända sig om det skulle behövas.

Ett riskutskott har också bildats för att förbättra och förenkla riskhanteringen vid universitetet.

Den fråga som nu upptar mycket av styrelsens tid är prorektorsprocessen, och där har man kommit så långt att ansökningstiden precis gått ut och man har att ta ställning till de kandidater som ska intervjuas. Jonas Hafström leder beredningsgruppen och menar att den tidtabell som styrelsen bestämt och som stöds av hörandeförsamlingen kommer att hållas. Den innebär att man ska ha utsett den nya prorektorn till den 1 juli då nuvarande prorektor Eva Wiberg tillträder som rektor vid Göteborgs universitet.

Följ prorektorsprocessen på www.lu.se

Text & foto: Maria Lindh

Ny universitetsstyrelse

Universitetsstyrelsens medlemmar byts i vår och nya externa ledamöter blir: vice koncernchef Magnus Mandersson, professor Jens Oddershede, hälso- och sjukvårdsdirektör Ingrid Bengtsson-Rijavec, generaldirektör Anna Stellinger (omvald), vice ordförande Wanja Lundby-Wedin, författare Gunnar Wetterberg och chefsekonom Annika Winsth.

Högt i tak och god stämning på styrelsemötena

Överlag anser styrelseledamöterna att universitetsstyrelsens arbetsformer är tillfredsställande men att informationspunkterna tynger och är för långa. Ledamöterna betonar betydelsen av den goda atmosfär med högt i tak som råder på sammanträdena och ger en eloge till ordföranden för detta.

Detta framkommer i en utvärdering av styrelsens arbete. Den är gjord av förre akademisekreteraren Hans Modig, som i slutet av förra året intervjuade ledamöterna.

Så här tyckte ledamöterna i övrigt:

• Styrelsens viktigaste uppgift är kontrollfunktionen.

• Genom det förberedelsearbete som sker inför varje styrelsemöte i olika grupperingar finns en uppfattning att besluten redan är fattade före mötet.

• Flertalet understryker att styrelsen är ett bollplank för universitetsledningen, men utnyttjas för lite som sådant. Ledningen önskar sig gärna mer inspiration från styrelsen.

• Några efterfrågar mer strategiska diskussioner, medan andra varnar för detta. Några menar att styrelsen måste uppmärksamma omvärldsanalys mera.

• Ledamöterna anser att ledningens information är för lång och inte satt i sitt sammanhang. Några anser att den bör vara mer universitetspolitiskt orienterad och inte en alltför glättad kronologisk uppräkning, utan även ta upp saker som ”skaver”.

• Föredragningarna i styrelsen är oftast bra. Att olika tjänstemän är föredragande är bra och visar på bredden.