Administration

Engagerade medarbetare jobbar nästan ihjäl sig

Om bara cheferna vid Lunds universitet hade följt de lagar och regler som finns och de hade tillämpats på samma sätt överallt – så hade livet på Lilla Gråbrödersgatan 1 varit lugnt och fint.
Där huserar de tre fackliga personalorganisationerna SACO, ST och Seko – i ett arbetstempo som är allt annat än lugnt.
– Vi brukar skoja om att elände är vår bransch, säger Lars-Åke Lööv ordförande i SACO. Men mycket går åt rätt håll!

Lars-Åke Löövs o Erika Söderstjerna 1

”Pacta sunt servanda” betyder ”avtal ska hållas” – något som står högt på SACO-representanterna Lars-Åke Löövs och Erika Söderstjernas önskelista till universitetsledningen.

Många frågor förenar de tre förbunden som exempelvis hur man hanterar rehabiliteringar, omplaceringar, tryggare anställningar, arbetsmiljöfrågor – såväl psykosociala som fysiska. Erika Söderstjerna är facklig förtroendeman på Sveriges akademikers centralorganisation, SACO, med drygt 4.000 medlemmar inom LU. Hon flaggar för de stöddokument som finns på den interna medarbetarwebben och som ger tydliga svar på just den typen av gemensamma frågor (inte alltid så lätta att hitta, flikar hon in). På flera håll inom universitetet dominerar emellertid en kultur som går bortom lagar och regler och Lars-Åke Lööv berättar att han ofta möts av ”så här har vi alltid gjort och det fortsätter vi med”. Detta ligger nära ett annat universitetstypiskt fenomen – den akademiska friheten. Den kopplas ofta till en bekväm tillvaro medan man på SACO är övertygad om att den innebär det motsatta – att man jobbar alldeles för mycket.

– Många känner ett enormt engagemang för sina jobb och nu med mindre resurser på många håll så jobbar folk nästan ihjäl sig. Det är inte alls bra, säger Lars-Åke Lööv, vars arbetsdagar domineras av individärenden, dvs. medlemmar som hamnat i konflikter, eller råkat illa ut på andra sätt, blivit övertaliga eller är utarbetade.

Dessa ärenden ökar och är slitsamma för de fackliga företrädarna, tycker både Lars-Åke Lööv och Erika Söderstjerna. Men bägge är överens om att förhandlingsklimatet blivit bättre. Folk lyssnar och man resonerar sig fram till lösningar.

– Det känns ofta som om vi har samma mål men kan ha lite olika idéer om hur vi ska ta oss dit, säger Erika Söderstjerna.

Fram till i höstas löneförhandlade SACO, liksom de övriga förbunden, individuellt för sina medlemmar. Men eftersom man centralt beslutat om lönesättande samtal, vilket innebär att lönen sätts efter samtal mellan medarbetaren och chefen – så gör man inte det längre (se fotnot).

– Vi vill dock inte att våra medlemmar ska bli ekonomiskt lidande så vi stöttar dem med både råd och tips inför samtalet liksom en upplysning om vad de ungefär bör ligga på, en så kallad ”bör-lön”, säger Lars-Åke Lööv.

Efter höstens lönesättande samtal skickade man ut en enkät till sina medlemmar vid LU och frågade hur det gick.

– De som var nöjda hade haft bra medarbetarsamtal före lönesamtalet så de visste vad som krävdes av dem.

EvaLena Moser

EvaLena Moser på ST hade gärna sett mer av lönekartläggning, lönestruktur och delaktighet.

EvaLena Moser på Fackförbundet ST, talar sig varm om vikten av goda medarbetarsamtal. Hon är ordförande för den näst största personalorganisationen vid LU med drygt 1000 medlemmar som representerar de flesta yrkeskategorierna inom universitetet.

– Vi menar att alla anställda ska vara delaktiga i verksamhetsplaneringen. Alla behöver känna till förutsättningarna, vilka krav och förväntningar som finns, säger hon och menar att medarbetarsamtalen är viktiga i det sammanhanget. Alla vill göra rätt och bra ifrån sig!

EvaLena Moser säger att de flesta är intresserade av hur man kan påverka och inte minst lönen och sina anställningsvillkor. Att statens kaka skulle vara liten men säker – stämmer inte längre.

– Nej, här finns alldeles för många otrygga tidsbegränsade anställningar, särskilt inom lärar- och forskarområdet som riskerar smitta av sig på övriga. Vi har också en ryckig finansiering så även om verksamheten anstränger sig för att tillsvidareanställa så kommer varsel och uppsägningar.

På Fackförbundet ST slåss man för att få behålla rätten att löneförhandla på individnivå för sina medlemmar. De strider om siffror och förhandlingsmodell.

– Arbetsgivarna vill tvinga in oss i andra facks tillsvidareavtal – men det håller vi emot. Vi har avtalade tidsperioder, ett år som nu senast. Det är kort, men vårt centrala avtal innehåller så mycket mer. Viktigt är att bestämma hur lönen ska förhandlas och ha inflytande över hur den fördelas.

EvaLena Moser menar att det är viktigt med sakliga lönekriterier som passar arbetsplatsen. Förslag som att lönen ska vara kopplad till arbetsplatsens resultat är något som inte passar vid statliga myndigheter som Lunds universitet, säger hon.

Däremot kan lönekriterier om institutionsgemensamt ansvar fungera tycker hon – men det måste brytas ned till den avdelning/institution/enhet man jobbar vid och ges en tydlighet om vad det innebär just här.

Hon hade gärna sett mer av lönekartläggning, lönestruktur och delaktighet.

– Alla måste få kännedom och få vara med och känna att de har inflytande i verksamhetens planering. Det är en demokratifråga. Känner man till vilka förändringar som är på väg och hur man kan påverka dem så har man kunskap att göra val.

Även på Fackförbundet ST tycker man att samtalsklimatet har förbättrats och att LU som arbetsgivare ”uppför sig anständigt”. Här bekymrar man sig dock om att många av medarbetarna är oorganiserade, inte minst doktoranderna som är en utsatt grupp.

– De behöver att någon tar upp just deras anställningsvillkor och förhandlar för dem. En del tror att det är doktorandkårens jobb och de gör ett bra jobb men har inte det fackliga uppdraget, säger EvaLena Moser.

Karin Everlund

Karin Everlund på Seko är missnöjd med ob-tilläggen vid LU.

Även på Seko, Service – och Kommunikationsfacket, tycker man att det är problematiskt med de oorganiserade inom det olika yrkeskategorierna inom LU. Karin Everlund som är vice ordförande berättar att det främst är de unga som nöjer sig med att bara vara med i A-kassan.

– För dem som är oorganiserade försöker vi berätta hur viktigt det är att vara med i ett fackförbund. En stor del av de anställda inom Seko tror att deras medlemskap från förra anställningen övergår av sig själv till oss när de blir anställda här. Många kommer från andra fackförbund som Kommunal eller Unionen.

Seko har cirka 250 medlemmar inom LU, till exempel lokalvårdare, vaktmästare, tekniker och djurskötare. Karin Everlund berättar att de som jobbar på Sekos klubbexpedition känner stort engagemang för sina medlemmar.

– Då vi i stort sätt känner våra medlemmar så underlättar det för oss i mycket av det vi jobbar för. Vi är väl förankrade i deras verksamheter, säger hon.

Inom Seko är man inte intresserad av lönesättande samtal och inte ett tillsvidareavtal eftersom man menar att det inte gynnar deras medlemmar.

– Vi vill bibehålla procenten och krontalsskivan som innebär att man får höjningen angiven i kronor och inte procent!

Något man är missnöjd med är ob-tilläggen vid Lunds universitet.

– De är lägst i landet och har inte höjts sedan 2002, säger Karin Everlund som dock har en förhoppning om att snart komma till rätta med det.

– Sen vill vi ha in ”springtiden” för dem som städar i många hus under själva arbetstiden. Det är framför allt ett problem för dem som jobbar till exempel nere i centrum och som sen ska vidare till nästa hus som ligger en bra bit ifrån området.

Positivt är förbättringen av omfattningen på tjänsterna inom lokalvården där cheferna beslutat att alla som vill ska ha rätt till minst 75 procentiga tjänster. Många vill jobba hundra och det finns ett turordningssystem för dem.

När det gäller anställningstryggheten finns det dock ett och annat övrigt att önska. Karin Everlund misstänker att det dribblas med vikariat och allmän visstidsanställning för att undgå regeln om rätten till tillsvidareanställning.

– Det kan vi inte acceptera!

Text: Maria Lindh

Foto: Kennet Ruona

FOTNOT: På LU:s medarbetarwebb beskrivs de lönesättande samtalen så här:  ”Lönesättande samtal är inte en förhandling utan bygger först på en dialog om och utvärdering av det som du och din chef kom överens om i ditt utvecklingssamtal. Din chef berättar därefter vilken lön du kommer att få.”

Facklig önskelista till universitetsledningen

• Håll de avtal, lagar och regler som finns.

• En gemensam personalpolicy som gäller för hela LU om hur flextid, restid, hemarbete, tjänstledighet ska tillämpas.

• En särskild gemensam policy för hur timfördelningen för lärare ska se ut.

• Regelbundna lönekartläggningar över allt.

• Betald restid för alla.

• Betald springtid för lokal-vårdare.

• Höjda ob-tillägg.

• Ytterligare begränsningar av tidsbegränsade anställningar.

FAKTA om facken

 

Saco- S-rådet vid Lunds universitet är ett lokalt samverkansorgan för Saco-S-förbund med drygt 4000 medlemmar anställda vid universitetet. De tre största Saco-S-förbunden vid LU är Sveriges universitetslärarare och forskare (SULF) och Sveriges ingenjörer (SI) och Naturvetarna. Så gott som samtliga 25 Saco-S-förbund har medlemmar vid universitetet. På kansliet på Lilla Gråbrödersgatan finns tre heltidsanställda och 17 personer med nedsatt arbetstid för fackligt arbete.

 

Fackförbundet ST ingår bland sju andra förbund i OFR/S,P,O som är ett förhandlande samverkansorgan för åtta självständiga fackförbund inom statlig sektor. Förutom ST ingår Polisförbundet, Officersförbundet, Försvarsförbundet, Ledarna, Lärarförbundet, TULL-KUST och Vårdförbundet. I ST ingår medlemmar från alla delar av universitetet, till exempel doktorander, teknisk och administrativ personal, forskare, lärare och professorer. Vid Lunds universitet har man cirka 1.000 medlemmar och sju i styrelsen, samt en heltidsanställd och sju förtroendevalda med nedsatt arbetstid för fackligt arbete som jobbar på Lilla Gråbrödersgatan.

 

Seko tillhör LO och har ungefär 110.000 medlemmar inom 9 olika branscher. Inom myndigheten Lunds universitet tillhör Seko civilbranschen. På klubben på Lilla Gråbrödersgatan finns två heltidsanställda och en med nersatt arbetstid för fackligt arbete.