350-årsjubileum, Samhällsvetenskap, Samverkan

Forskare guidade genom Lunds samhällsskikt

När mörkret faller har ett femtiotal Lundabor samlats vid universitetstrappan. Det är dags för samhällsvetarnas stadsrundvandring under 350-årsjubileets första vetenskapsvecka, med temat ”Har världen blivit bättre?

Arkeologstudenterna Peter Fogelberg, Maria Petersen och Lovisa Majtorp.

– Ickeakademiker var inte välkomna till Järnvägshotellet, som låg på universitetssidan om stationen, uppdelningen av staden var mer påtaglig förr, berättar ekonomgeografen Jan Henrik Nilsson, och beskriver hur järnvägen delade Lund.

Han pekar ut var Lunds första hotell, Altona, låg och berättar om framväxten av andra hotell och om hur järnvägen när den byggdes blev en skiljelinje som än idag skiljer av det akademiska Lund från det icke-akademiska.

Carina Sjölund organiserade stadsrundvandringen där ett femtiotal lundabor följde med.

– För ett och ett halvt år sedan började vi planera den här vandringen. Det känns nästan lite konstigt att det är nu det händer, säger hjärnan bakom stadsrundvandringen, Carina Sjölund, när hon rusar i förväg för att leda gruppen fram till nästa stopp som är Krafts torg och det hus som Ruben Rausing en gång bott i.

Där berättar sociologiprofessorn Åsa Lundqvist om ett brev som företagsmagnaten skrev till AMS-chefen år 1965. På den tiden skrek företagen efter arbetskraft och en viktig fråga var hur man skulle kunna frigöra kvinnorna från hemmet och få ut dem på -arbetsmarknaden. Ruben Rausings lösning på problemet var att kvinnorna skulle ägna mindre tid åt att handla mat.

-– Genom hemleveranser var tionde dag kunde kvinnorna få mer tid över åt förvärvsarbete, berättar Åsa Lundqvist och pekar på att Ruben Rausing faktiskt fick idén till Linas Matkasse ungefär femtio år innan den förverkligades i Linas regi.

Hans Swärd pratade vid platsen för en gammal fattigvårdsinrättning.

Efter en värmande kopp kaffe tillsammans med ett föredrag om Frälsningsarmén i deras gamla lokaler på Maglegatan går vandringen vidare till platsen för en fattigvårdsinrättning inne i det som idag kallas Kulturkvadranten. Där väntar professorn i socialt arbete Hans Swärd med en berättelse om prästen Hagbard Isberg som kämpade mot änglamakerskor och för de oäkta barnens rätt i samhället.

Därefter fortsätter stadsvandringen norrut till Östra Vallgatan där kulturgeografen Lena Eskilsson lär åhörarna att läsa av staden med en geografs glasögon.

– Finns det geografiska namn som innehåller orden vall eller port då vet man att det funnits en stadsmur just där, säger hon. Att kolla gatumönstret är ett annat sätt att läsa staden. När Lund växte utanför vallarna blev gatorna bredare och husen rymligare. De välbärgade lämnade stadskärnan och i de låga husen vid de slingrande medeltida gatorna bodde, till skillnad från idag, de fattiga.

Markus Knutagård valde en parkbänk som samlingsplats för att berätta om hemlösa i Lund.

Sista stoppet på rundvandringen blir en parkbänk i Lundagård. På den ställer sig Markus Knutagård, forskare i socialt arbete. Han har valt platsen eftersom just parkbänkar är hem för en del av Lunds 76 hemlösa.

– Kan ni tänka er att inte ha ett hem att gå till på kvällen, frågar han retoriskt. Det finns inga människor som är bättre lämpade än andra att vara hemlösa och sova på parkbänkar.

Han berättar om hemlösa genom tiderna och frågan som ska sammanfatta hela vetenskapsveckan – Har världen blivit bättre? – överlämnar han åt åhörarna att själva fundera på.

Text: Ulrika Oredsson

Foto: Håkan Röjder