Event, Tvärvetenskap

Forskare inspireras av konsten

LUCSUS och Skissernas Museum ­bjuder in till evenemanget Arts Meet Science under Hållbarhetsveckan. Genom workshops, kreativt skapande, konstnärliga framföranden och debatt vill de utforska, om, och i så fall hur, konst och vetenskap kan samverka för att skapa ett mer hållbart samhälle.

En av bilderna som Emma Johansson tog fram tillsammans med bybor i Tanzania. Den är målad i en traditionell afrikansk målarstil som heter tinga-tinga och beskriver bybornas bild av deras by efter storskaliga förändringar ­genom landgrabbing. Just den här bilden föreställer hur framtiden skulle kunna se ut.

Emily Boyd, föreståndare vid Lund University Centre for Sustainability Studies, säger att drivkraften för att anordna evenemanget bottnar i att klimatförändringarnas effekter nu är en realitet, och att forskare i rapport efter rapport lyfter fram deras påverkan på vår planet. Men trots det är förändring för ett hållbart samhälle långsam eller obefintlig. Detta har lett forskarsamhället att vända sig mot bland annat konsten för att skapa klimatengagemang, och utforska nya sätt att kommunicera forskning. Samtidigt låter sig allt fler konstnärer inspireras av klimatforskning.

– Genom Arts Meet Science vill vi bidra i samtalet mellan forskningen och konsten. Det handlar om hur forskare och konst- och kultursektorn kan närma sig varandra för att driva förändring. 

LUM frågar fyra LU-forskare, som alla arbetar med konstnärliga uttryck, om hur de ser på konsten kontra vetenskapen. Alla utom Max Liljefors ska delta i Arts Meet Science.

Emma Johansson, forskare vid LUCSUS har tagit fram tavlor tillsammans med bybor i Tanzania för att beskriva deras by innan och efter storskaliga förändringar genom landgrabbing.

Hur ser du på konstens förmåga att kommunicera forskning?

– Det är mitt ansvar att göra tavlorna tillgängliga. Det är viktigt att anordna events där de kan sprida sina budskap. Tavlorna har varit till stor hjälp när jag pratar om min forskning. Man kan peka och illustrera problematiken på ett mer konkret sätt. Alla måste inte använda konstnärliga uttryck, men har man intresse av det kan det bli ett sätt att kommunicera. Alla lär sig på olika sätt, och för vissa kan bilder vara lättare att förstå än texter.

Max Liljefors är professor i konsthistoria och visuella studier vid institutionen för kulturvetenskaper. 

Hur ser du på konstens förmåga att kommunicera forskning?

– Jag använder inte konsten som kommunikation. Men den kan nog vara värdefull för det ändamålet. Dock kanske främst för att öppna upp nya perspektiv på forskningens utgångspunkter och implikationer snarare än att strikt redovisa resultat.

 Varför ska forskare använda konstnärliga uttryck?

– Jag är inte säker på att de “ska” det. Jag tror inte att det bör vara ett självändamål. Konsten kan öppna upp nya perspektiv och ställa de gamla i nytt ljus. Dess “publik” kan vara forskarna eller allmänheten. Ju mer forskare är medvetna om konstens potential, desto bättre kan de avgöra om konsten kan vara relevant för deras syften.

David Johnson, forskar om sång i skolan inom musikpedagogik vid Musikhögskolan i Malmö. 

Varför ska forskare använda konstnärliga uttryck?

– För att berätta om allt som inte kan uttryckas med vetenskapliga argumentationsformer men som är en central aspekt av så mycket forskning: etik och värderingar, personliga perspektiv och nyfikenhet. 

Hur hänger vetenskap och konst ihop?

– Det är en spännande tid att vara forskare för vi har inte riktigt landat i ett etablerat paradigm när det gäller förhållandet mellan konst och vetenskap. Det upplevs stundvis som en strid. Samtidigt anser jag att vi behöver lära oss att leva på ett mer hållbart sätt än vi gör idag, och då måste både evidens-baserad kunskap och humanistiska ideal kunna styra vårt samhälle och vårt sätt att tänka och agera i större utsträckning. 

Halla Steinunn-Stefánsdóttir är konstnärlig forskare vid Musikhögskolan i Malmö och forskar om performance, kuratorskap och komposition.

Vilken relation har konsten och vetenskapen?

– Vi har fakta om att konsten har en förmåga till förnyelse när det gäller att skapa kunskap, men konsten är aldrig oberoende av samhället. Inom musikområdet reproducerar många institutioner gamla värderingar när det gäller genus men också -konstnärliga uttrycksformer. Oberoende aktörer har svårt att finansiera sina verksamheter med kulturstöd och detta har gett konstnärlig forskning i musik en viktig roll som en och sällsynt plattform för konstnärlig utveckling som kan påverka hur vi tänker och lever.

Noomi Egan

Se hela programmet www.lucsus.lu.se/arts-meet-science 

Läs även Konstnärer inspireras av vetenskapen