Administration, Allmänt

Fossilfria fonder snabbare än väntat

I praktiken har Lunds universitet sedan i somras inte längre några pengar investerade i företag med fossila aktier, det vill säga andelar från företag som utvinner kol, olja eller naturgas. I stället för på fem år genomfördes projektet på ett och ett halvt år. Startskottet för projektet var ett studentupprop, Fossil Free Lund University.

Klemens Ganslandt_Foto Nina Nordh

Klemens Gansland är LU:s stiftelsechef.

– Det gick snabbare än förväntat att göra våra investeringar fossilfria, säger Klemens Ganslandt, avdelningschef på universitetets stiftelseförvaltning.

Men det har inte varit helt enkelt. Klemens Ganslandt berättar att så mycket som två tredjedelar i en global aktieportfölj kan falla bort om man tar hänsyn till etik* och fossilfrihet. Dessutom är till exempel många oljebolag samtidigt ägare av företag som satsar på förnyelsebar energi.

– Var drar man gränsen? Ska vi bara låta bli att investera i företag som utvinner fossila bränslen, eller ska även företag som till exempel tillverkar bilar som drivs med fossilt bränsle inkluderas? Ska vi inkludera underleverantörer till oljebolag? Det är komplext och man får titta på varje företag för sig och bedöma hur de arbetar med de här frågorna.

De samtal Klemens Ganslandt har haft med förvaltare kring klimatkloka investeringar har varit givande och gett en helt ny förståelse för hur de arbetar med miljöfrågor. För många förvaltare som han har varit i kontakt med har fossilfria aktier varit ett nytt område och ännu inte helt självklart att ge sig in på.

– Vi har argumenterat för att vi gärna ser att fler förvaltare erbjuder fossilfria placeringar. I några få fall har det funnits fossilfria fonder som vi har kunnat byta till. I en del andra fall har förvaltarna gått oss till mötes och skapat nya fossilfria fonder.

Totalt sett är det ändå en liten del aktier och fonder som har behövt säljas för att klara målet att göra universitets innehav fossilfritt.

– Universitetet har inte av tradition investerat i oljebolag och liknande, utan har framför allt haft ett svenskt fokus på sina investeringar med till exempel mycket verkstadsföretag och banker, menar Klemens Ganslandt.

Det som nu återstår är att se över regelverket för hur merparten av universitets pengar som finns bundna i nästan 700 stiftelser ska förvaltas.

– Redan idag är stiftelserna fria från investeringar i fossila aktier, men det har ännu inte varit möjligt att gå in och ändra i stiftelsernas placeringsdirektiv. Innan vi föreslår en sådan ändring vill vi att den strategiska planen ska vara klar så att vi vet den framtida riktningen för universitet i hållbarhetsfrågor. Vi måste också ta hänsyn till juridiska frågor och direktiven från dem som har donerat pengar till oss.

Text och foto: Nina Nordh

*De etiska riktlinjer som bland annat används inom det finansiella området är FN:s Global Compact, som baserar sig på tio principer inom områdena mänskliga rättigheter, arbetsrättsliga frågor, miljö och antikorruption.

Lunds universitets kapital i korthet 

Lunds universitet har en omsättning på 7,5 miljarder kronor och delar av verksamheten bekostas via avkastningen från olika stiftelser. Det är privatpersoner och organisationer som har donerat medel för forskning och utbildning. De allra äldsta stiftelserna går så långt tillbaka som till 1600-talet. Vid Lunds universitet finns idag cirka 690 stiftelser. En stiftelse bildas i de fall den som har donerat pengar enbart vill att universitetet använder avkastningen. Stiftelsens verksamhet styrs av särskild lagstiftning och av de direktiv som givaren bestämt.

Universitets myndighetskapital består förutom av stiftelsernas medel av pengar som förvaltas i olika fonder, både aktier och räntebärande papper.