Samverkan, Teknik

Från tanke till utskrift i 3D

”Kasianes hälsar sin syster Tikos hjärtligt. Framför allt önskar vi att du är vid god hälsa. Vi är friska och vår boskap med oss”. Så lyder ett antikt sms.

3D Olaf Diegel o Samaneh Reyhani,

Olaf Diegel och Samaneh Reyhani.

UB-personal är på öppet hus i 3D-printslaboratoriet på Designvetenskaper på LTH. De funderar på hur den moderna utskriftstekniken kan användas för att synliggöra material från UB:s arkivgömmor och besöket på laboratoriet ger dem nya idéer. Ett exempel är det textmaterial som endast är bevarat som inskriptioner på krukskärvor, något som bibliotekarien Jenny Bonnevier liknar vid antikens motsvarighet till nutidens sms.

− Tänk om vi kunde 3D-printa antika skrifter och låta folk se och uppleva dem! Visst, de skulle vara kopior, men de ger oss så mycket information om hur man kommunicerade med varandra i olika tidsperioder och det är sällan någon får se dem. Skärvorna, ostraka, kan innehålla korta hälsningsmeddelanden eller vara kvitton på transaktioner. Vardagliga meddelanden som vi även skriver idag fast med andra metoder, berättar hon.

Jenny Bonneviers kollegor är också entusiastiska över tanken på hur den nya -tekniken kan föra historiskt material närmare allmänheten. Biblioteksarkivarien Tobias Idberg flyttar dock efter en stund fokus från tanken på 3D-printade handskrifter till en 3D-printad gitarr. Han drar några Black Sabbath-ackord.

− Det känns precis som att spela på en vanlig elgitarr! säger han överraskat.

3D gitarr− Det mesta kan man faktiskt skriva ut, säger Olaf Diegel som är föreståndare för 3D-printslaboratoriet och den som står bakom dagens öppna hus. Han berättar att tekniken kan användas till proteser, bruksdesign, hus och skoinlägg som kan skrivas ut direkt i affären, men också till organisk materia som mat och biologiska utskrifter av kroppsdelar. Han tror att produktutvecklingen kommer förändras snabbt med 3D-printtekniken.

− Nu kan man producera det som man tidigare enbart kunde föreställa sig, och dessutom snabbt.

En student från Konsthögskolan håller med.

− Vissa saker som jag vill skapa är omöjliga att göra med mina händer, då är den här tekniken en hjälp. Jag tycker att 3D-utskrifter ger en ny och speciell känsla till mitt skapande, säger Samaneh Reyhani som har med sig sin egen 3D-printade konst för att diskutera med andra.

− Idag bygger vi allt själva men jag tror vi skulle kunna jobba med prototyper på ett helt nytt sätt, säger Sophie Ljungblom. Hon arbetar som teknisk handledare på Konsthögskolan och menar att ett samarbete med laboratoriet skulle kunna vara intressant både för konststudenter och lärare.

− Det är precis det här jag hoppas på! Att folk ska få lust att förverkliga sina idéer och experimentera här i labbet, säger Olaf Diegel.

Text: Jessika Sellergren

Foto: Gunnar Menander

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *