Forskning, Naturvetenskap

Fruktlös crowdfunding gav andra erfarenheter

Antonio Cordero hoppades att gräsrotsfinansiering skulle hjälpa honom när han ville ägna sig åt sitt sidoprojekt om dossköldpaddan. Några pengar blev det aldrig men lärdomar om både marknadsföring och att nå ut med sin forskning.

Antonio Cordero lyckades inte crowdfunda sitt projekt om dossköldpaddan, men lärde sig mycket nyttigt på vägen.

Gräsrotsfinansiering, eller crowdfunding, är ett sätt att via internet finansiera allt från tillverkning av enskilda produkter till akademisk forskning. Ibland skänker givarna pengar enbart för den goda sakens skull, ibland är en belöning kopplad till gåvan.

En crowdfundingkampanj använder sig ofta av en plattform som tar en viss procent av de insamlade pengarna, ett upplägg som Antonio Cordero vid Biologiska institutionen i Lund känner igen. I hans fall var det en plattform som nischat sig mot forskning, Experiment.com, som kontaktade honom efter att ha läst en av hans artiklar. Han beskriver upplägget som lite av en tävling om pengar.

Han och nio andra personer skulle puffa för varsitt projekt. Var och en fick sätta sitt eget mål om hur mycket pengar de ville samla in genom gräsrotsfinansiering. När 30 dagar hade gått räknades hur mycket som samlats in. De som nått sina mål fick pengarna. De andra inte.

Antonio Cordero valde sitt sidoprojekt om släktet dossköldpaddor (Terrapene) och de bakomliggande mekanismerna till hur den stänger sitt skal så att sköldpaddan blir helt innesluten och skyddad.

– Mitt mål var 1500 dollar, men jag nådde bara 275 dollar, så jag fick ingenting. Pengarna som jag samlat in gick tillbaka till de sex givarna. Kanske skulle jag ha satt ribban lägre, jag tror det bara var tre eller fyra av oss tio som deltog som faktiskt nådde sina mål, berättar han.

Antonio Cordero ser både för- och nackdelar med just det upplägg som han deltog i. Negativt var att det oundvikligen blev en tävling om pengar. Organisatörerna på Experiment.com hade valt ut reptiler som tema. Resultatet blev att de tio projekten som deltog på något sätt handlade om reptiler. Därmed liknade de också varandra.

– Jag tror att de som potentiellt ville och kunde bidra med pengar hade för många valmöjligheter på samma tema. Jag var tvungen att anstränga mig hårt för att få mitt projekt att sticka ut bland de andra, berättar Antonio Cordero.

Positivt var all den hjälp han fick av arrangören med att nå ut med sin forskning genom sociala medier.

– Jag insåg att jag var tvungen att förbättra mitt sätt att via sociala medier nå ut till en publik som inte är experter på ämnet. Det var bra träning för mig att skriva populärvetenskapligt. Det jag lärde mig om att marknadsföra min forskning fick jag användning för när jag senare sökte och fick ett EU-anslag.

Idag grämer han sig inte över att han inte nådde målet. Och han kan mycket väl tänka sig att använda gräsrotsfinansiering igen.

– Ja, absolut. Jag tror ett projekt som är djärvt och innovativt och med potential att intressera en bred allmänhet har störst möjlighet att lyckas med crowdfunding. Ett projekt som syftar till att nå fram till en specifik produkt eller metod passar det här finansieringssättet, säger Antonio Cordero.

Jan Olsson

Fotnot: Crowd.Science och Experiment.com är två plattformar för gräsrotsfinansiering som båda är inriktade mot forskning.