Gästtyckare, Samverkan

Gästkrönikan om universitetet som motor för sociala innovationer

Universiteten behöver börja spela en mer betydande roll som motorer för att hitta lösningar på sociala problem, skriver Bo Göransson, koordinator för temat Sociala innovationer vid Pufendorfinstitutet.

Bo Göransson.

Det finns många exempel på hur Lunds universitet under årens lopp varit framgångsrikt med att utveckla teknologier som har spridits över världen och främjat tillväxt och utveckling. LU:s interna innovationssystem har uppenbarligen varit framgångsrikt när det gäller att uppmuntra forskare till samarbete med näringsliv och att kommersialisera den framtagna kunskapen.

Dagens samhällsutmaningar, och därmed universitetens roll i att möta dem, har dock delvis ändrat karaktär. De flesta är nog överens om att problemen i samhället oftast är komplexa och kräver samarbete mellan olika kunskapsområden och olika typer av aktörer. Vad som eftersöks är lösningar på sociala problem.

Det är ur sådana problem som sociala innovationer föds. En social innovation är en ny eller till betydande delar förändrad lösning på ett socialt problem. Här skulle universiteten kunna spela en betydande roll som motor för framtagande av denna typ av kunskap. En av pionjärerna på området är Stanford University som redan 1999 grundade sitt Center for Social Innovation. Även om LU tidvis har stött initiativ inom sociala innovationer får aktiviteterna sägas ha fört en tynande tillvaro och varit styvmoderligt behandlade jämfört med framtagandet av kommersiellt gångbara teknologier. Dessa teknologier skiljer sig från sociala innovationer som ofta inte har en uttalad efterfrågan och därmed inte är attraktiva ur ett rent företagsekonomiskt perspektiv.

Varför bör LU satsa på att utveckla sin kunskap inom området sociala innovationer? En viktig faktor är att sociala innovationer, med sin betoning på lösandet av sociala problem, tenderar att motverka ekonomiska och sociala ojämlikheter genom att gynna fattigare delar av befolkningen. Detta ligger helt i linje med tredje uppgiften och kraven från statsmakterna på ökad samhällelig relevans och harmoniserar även med LU:s nyligen antagna strategiska plan. För att åstadkomma detta måste det dock till ett tankeskifte i hur sociala innovationer uppstår. Nya konstellationer måste utvecklas med innovationspartners som inbegriper civilsamhället och grupper som traditionellt inte har varit i fokus för LU:s innovationssystem.

Vad kan LU göra mer konkret? För det första, fortsätta att utveckla kurser i socialt företagande och sociala innovationer genom att bredda kontaktytan med nya typer av intressenter, inklusive icke-akademiska grupper.

För det andra, överbrygga de strukturella och mentala blockeringar som förhindrar ett djupgående samarbete mellan företrädare för kommersiella och sociala innovationer, t.ex. genom skapandet av nya mötesplatser för icke-traditionella intressenter.

För det tredje, ändra incitamentstrukturerna i det akademiska meriteringssystemet som tenderar att missgynna forskare som arbetar med icke-kommersiell kunskap.

Allt detta skulle innebära att arbete med sociala innovationer uppgraderas till en legitim universitetsaktivitet och inte ses mer som en fritidssysselsättning för välgörenhetsivrare.

Bo Göransson

Koordinator för temat Sociala Innovationer vid Pufendorfinstitutet