Gästtyckare

Gästtyckare: Ann-Marie Pendrill om nätstöd för skolans lärare

Varför skulle det vara ett problem att skolans lärare söker information om forskning via nätet och sociala medier? skriver Ann-Marie Pendrill, professor och föreståndare vid Nationellt resurscentrum för fysik.

Ann-Marie PendrillLärare tar ofta del av forskningsresultat via Facebook eller andra helt informella kanaler, säger forskaren Glenn Hultman i en radiointervju. Men samtidigt som forskningsresultat sprids väldigt snabbt via nätet finns, enligt Hultman, ”ingen där som kan vara behjälplig när det gäller att tolka och skapa förståelse för forskningsresultaten”.

Men vänta nu! Skulle det inte finnas forskare på internet? Vi är många som tydligen inte finns! Nationellt resurscentrum för fysik arbetar sedan många år med Facebook-grupper som ett sätt att fortsätta hålla kontakt med lärare efter kurser och konferenser. Grupperna växer och är aktiva. I de olika grupperna finns många forskare och lärarutbildare som svarar på frågor, tipsar om lektionsförslag, ny forskning och annat som kan vara av intresse för just de grupperna.

Radiointervjun med Glenn Hultman gjordes i anslutning till Vetenskapsrådets presentation av rapporten ”Forskning och Skola i samverkan”, som en förberedelse för uppdraget till det nybildade Skolforskningsinstitutet, Skolfi.se, som skall underlätta för lärare att få del av forskningsresultat. Det är intressant att notera att sökord som ”sociala medier”, ”utvidgat kollegium” inte ger några träffar i denna rapport.

Skolforsk-rapporten tar huvudsakligen upp allmänna frågor, men gör djupdykningar inom några områden, inklusive matematik. Hur ser lärares behov av stöd ut i naturvetenskapliga ämnen?

Inom Facebook-grupperna ser vi många exempel på hur grundskollärare strax före terminsstart ber om lektionsförslag, filmer etc. – många av dem har ombetts av sina skolledare att undervisa i ämnen de inte alls har i sin utbildning. Denna situation bekräftas av statistik från Skolverket där 42 procent av dem som undervisar i fysik på högstadiet saknar behörighet för ämnet. Situationen är likartad för övriga naturvetenskapliga ämnen.

Kursplanerna presenterar ett ambitiöst centralt innehåll, men när lärare i sociala medier diskuterar vilket betyg elever ska få för olika typer av svar på prov verkar det centrala innehållet oftast falla bort. Diskussionerna fokuserar i stället på uttolkning av kunskapskraven – medan man glömmer att dessa ska kopplas till innehållet. Det kan vara en naturlig konskevens av att ”implementeringsarbetet” med de nya styrdokumenten ofta har skett gemensamt för skolans alla lärare – trots att de alltså skall arbeta med olika innehåll.

Lärare utan ämnesgrund lämnas att återuppfinna fyrkantiga hjul. Lärare som ber Skolverket om tolkningshjälp får ett undvikande svar: ”Om dina frågor inte har behandlats närmare i ämnesplan eller i kommentarmaterialet har Skolverket överlåtit detta till professionella i ämnet att tolka utifrån det sammanhang där begreppen ingår”. I detta vakuum kan forskares närvaro på sociala medier fylla en viktig roll. Vi kan finnas där lärare ställer frågor om det som bekymrar dem i deras vardag och hjälpa dem att hitta just den relevanta forskning eller de forskningsbaserade lektionsförslag som kan svara på deras frågor.

Ann-Marie Pendrill 

Nationellt resurscentrum för fysik

Fotnot: Intervjun med Glenn Hultman http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=6079706 

Nationellt resurscentrum för fysik: fysik.org eller www2.fysik.org/facebook.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *