Forskning, Samhällsvetenskap

Hårt debattklimat på sociala medier tystar unga

Att öppet visa sina åsikter i sociala medier är svårt – det tycker till och med unga som är politiskt aktiva. Det visar en studie där 110 ton­åringar och unga vuxna intervjuats.
– Det är ett demokratiskt problem att samtalet i sociala medier upplevs som så hårt och avskräckande, säger statsvetaren Malena Rosén Sundström.

Sociala medier väntas få en central roll inför höstens val och det gäller inte minst för den yngre generationen. Som en del av forskningsprojektet Politiskt deltagande bland unga – från partidemokrater till sociala medieaktivister? har statsvetarna Malena Rosén Sundström och Nils Gustafsson tillsammans med Elin Fjellman, forskningsassistent och masterstudent, studerat hur unga upplever politiskt deltagande i digitala kanaler. 

Nils Gustafsson.

Malena Rosén Sundström.

 – Rent generellt växer de sociala medierna hela tiden eftersom den delen av befolkningen för vilken de är den viktigaste källan till information också blir större. Det finns ingen uppdelning mellan traditionella och sociala medier utan det är i de sociala kanalerna unga tar del av nyheter och information, säger Nils Gustafsson. 

I projektet har forskarna intervjuat totalt 110 ungdomar om hur de ser på att föra fram politiska åsikter, diskutera eller ta del av politiska ställningstaganden i sociala medier. 50 av de intervjuade är antingen medlemmar i ett politiskt ungdomsförbund eller någon åsiktsdriven organisation. Resten, som intervjuats i fokusgrupper, är inte politiskt engagerade. 

– För politiskt aktiva unga är sociala medier viktigt för att få politisk information, men steget till att själv diskutera politik eller sprida politisk information är förhållandevis stort bland de intervjuade, säger Malena Rosén Sundström. 

Det är främst det hårda och polariserade debattklimatet på sociala medier som gör att många hellre avstår från att prata politik där, visar studien. En del av de politiskt aktiva anser också att det blir meningslöst, eftersom man ändå sällan når ut till nya personer, utanför den egna filterbubblan. Samtidigt upplever många av de politiskt aktiva att de bör synas i sociala medier. 

Elin Fjällman.

– Flera av våra intervjupersoner sitter i ungdomsförbundens styrelser och tillhör alltså en politisk elit. Det är tydligt att de känner en press, både från sig själva och från sina partier, på att vara synliga i sociala medier. En person berättade till och med att styrelsen har interna tävlingar om vilka som syns mest, säger Elin Fjellman. 

De åsikter som får stor spridning är inte sällan kontroversiella och konfliktinriktade, vilket påverkar debattklimatet. Många kan uppleva att de bör uttrycka stöd eller markera avstånd, delta i kampanjer eller upprop, enligt Nils Gustafsson.

De nackdelar som ungdomar upplever med att vara politisk aktiva i sociala medier får troligtvis konsekvenser för hela samhällsdebatten, bedömer forskarna.

– Innehållet i sociala medier är speciellt och produceras av speciella personer som inte besväras av den hårda tonen. Dessa ”teflonskallar” känner sig bekväma med kontroversiella frågor och åsikter men representerar inte en objektiv bild av vad som rör sig i folkdjupet, säger Nils Gustafsson.

– Samtidigt som allt fler unga använder sociala medier för att få politisk information, så finns det en viktig demokratisk utmaning i att samtalet där upplevs som hårt och för många avskräckande, säger Malena Rosén Sundström. 

Jessica Bloem

Några citat från studien:

”I verkligheten om jag säger något som jag ser provocerar kan jag dra mig tillbaka eller i alla fall rädda situationen. Det kan man inte göra på Facebook.” (Gymnasieelev)

”Man brukar ha interna tävlingar. Det har vi i förbundsstyrelsen. Den som har flest följare och får ut mest tweets och delningar. Det betonas mycket.” (Medlem i politiskt ungdomsförbund)

FAKTA om projektet 

Projektet Politiskt deltagande bland unga – från partidemokrater till sociala medieaktivister? är treårigt och avslutas i september. Syftet är att undersöka unga svenskars (16–25 år) politiska deltagande: väljer unga vissa deltagandeformer framför andra, samt varför?

Utöver forskarna som gjort studien i artikeln om sociala medier ingår Hanna Bäck, professor i statsvetenskap vid Lunds universitet, samt Emma Bäck, universitetslektor i psykologi vid Göteborgs universitet, i projektet. 

Studien om ungas politiska deltagande i sociala medier publiceras i Sociologisk forsknings temanummer inför riksdagsvalet som utkommer sommaren 2018.

Läs fler artiklar i temat I valet och kvalet