Forskning, Medicin

Hetta bakom mystisk njursjukdom

I Chichigalpa i Nicaragua beror nästan hälften av alla manliga dödsfall på den mystiska njursjukdomen. I El Salvador är den männens näst vanligaste dödsorsak. På Sri Lanka tros den ha orsakat omkring 25.000 dödsfall det senaste årtiondet. Arbete i hetta är en gemensam faktor, så problemet väntas öka i takt med den globala uppvärmningen.
Det handlar om den mystiska njursjukdomen CKDu, som engagerar ett forskarnätverk från hela världen. Med i detektivarbetet är arbets­medicinaren Kristina Jakobsson och andra LU-forskare.

Centralamerikanska sockerarbetare jobbar i 35-40-gradig hetta på fält som har bränts före skörden. Foto: Ed Kashi /VII

CKD betyder Chronic Kidney Disease, kronisk njursjukdom. Det är i sin gängse form en sjukdom som är vanligast bland äldre och hänger ofta samman med diabetes, övervikt och högt blodtryck.

CKDu har samma symtom, men u-et står för ”unknown” eftersom dess orsaker delvis är okända. Denna variant av sjukdomen drabbar i huvudsak lantarbetare i tredje världen – yngre och i övrigt friska män.

– Det gör sjukdomen extra hemsk. Männen har försörjt sina familjer, men orkar till slut inte arbeta mer och dör redan vid 45–50 års ålder. Familjen får det svårt och barnen måste oftast sluta skolan, säger Kristina Jakobsson.

Hon kom in på området genom ett samarbete mellan LU och Managuas universitet i Nicaragua. Samarbetet startade vid millenieskiftet och hade pågått i flera år när de många dödsfallen bland landets sockerrörsarbetare började uppmärksammas.

Kristina Jakobsson.

– Vi deltog i en studie som jämförde byar i Nicaragua och El Salvador som hade olika huvudnäringar – socker, kaffe, fiske och så vidare. Medicinstudenter drog ut i fält med provtagningsutrustning och tusentals personer undersöktes, berättar hon.

Studien visade att sockerbyar vid kusten var värre drabbade än liknande byar längre inåt landet. Det tydde på att klimatet var en viktig faktor. Längs kusten i Centralamerika är det fuktigt, och 35–40 graders hetta med hög luftfuktighet tar mer på kroppen än torr värme.

Faktum är om man väger samman temperatur, fuktighet, vind och solstrålning, enligt de internationella riktlinjerna för arbete i hetta, så borde sockerarbetarna redan på morgonen ägna minst hälften av varje arbetstimma åt vila. De skulle också behöva dricka många liter vatten under arbetet för att ersätta sina vätskeförluster.

– Det gör de förstås inte, säger Kristina Jakobsson. I stället arbetar de på ackord, i ett otroligt slitigt arbete på fält som bränts före skörden och därför är svarta av sot. Först hugger de av de hårda sockerrören med machete, sedan går de dubbelvikta för att samla ihop knipporna med sockerrör.

Lantarbetarnas njursjukdom verkar finnas i flera tropiska länder. Förutom Centralamerika och Sri Lanka, där man känt till den i flera år, kommer nu liknande rapporter från bl.a. Indien, Egypten, Thailand och Brasilien. Många tror att sjukdomen kan ha funnits länge, men att dagens industriella odlingar av socker och ris gjort arbetet hårdare och fler arbetare påverkade.

Hetta och återkommande vätskeförluster kan vara de utlösande faktorerna vid CKDu, tror Kristina Jakobsson. Andra riskfaktorer kan också finnas, som miljögifter, infektioner eller de smärtstillande mediciner som arbetarna tar för att lindra värken i rygg och armar.

Studierna av sjukdomen har gjorts på olika sätt och har varit svåra att jämföra. Därför har det internationella forskarnätverket utarbetat en metodik för framtida studier på området. I metodiken ingår råd om hur studierna bör läggas upp, vilka prover som bör tas, samt ett enkelt frågeformulär.

Kristina Jakobsson har numera en professur vid Göteborgs universitet men är -tjänstledig en dag i veckan för att fortsätta med sin LU-forskning. Arbetet med CKDu ingick bland annat i Pufendorfprojektet HEAT (se faktaruta), och engagerar också flera andra vid LU. Camilla Dahlqvist vid Avdelningen för arbets- och miljömedicin har t.ex. varit i El Salvador för att mäta sockerarbetarnas muskelbelastning med så kallad inklinometri.

– Vi placerade små mätare på olika delar av kroppen på arbetarna, och en pulsmätare om midjan. Det gjordes före soluppgången, eftersom det var viktigt för dem att komma ut på fälten innan det blev för varmt. Mätarna sattes fast med tejp och elastiska bindor, så att de satt kvar även när svetten började rinna, berättar hon.

Mätningarna visade att sockerarbetarnas belastning är bland de högsta som arbets- och miljömedicinarna kartlagt under 25 års mätningar. Men ett försök där LU-forskarna deltagit visar att pauser i ett flyttbart tält och god tillgång till vatten gjorde arbetet drägligare.

Dessa enkla åtgärder – skugga, vila och vatten – gav arbetarna bättre njurvärden och därmed mindre risk för njursjukdom. Även sockerfältens ägare var belåtna: produktionen gick inte ner fast arbetarna fick pausa och dricka, utan tvärtom.

Alla blod- och urinprover från försöket analyserades på Avdelningen för klinisk kemi vid LU. Dess engagemang började ursprungligen av en slump.

– Jag hade sällskap med klinisk kemi-docenten Magnus Abrahamson på tåget från Köpenhamn. Vi kom att tala om de många frågorna kring CKDu, vilket ledde till att doktoranden Jenny Apelqvist fick en helt ny inriktning på sitt doktorandprojekt, förklarar Kristina Jakobsson.

Det har inte alltid varit lätt att få pengar till forskning om en sjukdom som är så främmande för vår välmående svenska tillvaro. Men just det är ett skäl till forskarnas engagemang: att dessa fattiga lantarbetare, som sliter hårt för att försörja sina familjer, inte ska behöva dö av sitt arbete.

– Detta är verkligen arbetsmedicin på riktigt, på liv och död! menar Kristina Jakobsson.

Hon hoppas att medvetenheten om problemet ska öka inte bara i forskarvärlden utan också bland dem som köper t.ex. socker från Centralamerika och ris från Asien. Om de stora livsmedelsföretagen ställer krav på drägliga villkor för jordbruksarbetarna  kan en förändring kanske komma i gång. Behovet av det lär bli allt mer akut framöver när klimatförändringarna gör det ännu hetare i jordens varma länder.

Ingela Björck

Tvärvetenskapligt om hetta

Forskningen om njursjukdomar hos lantarbetare i tropikerna har ingått i ett Pufendorfprojekt från 2014, ”HEAT”. Projektet samlade forskare inriktade på bland annat klimatmodellering, vattenforskning, arbetsmedicin, riskhantering, designvetenskap och samhällsvetenskap. Målet var att hitta nya sätt att hantera effekterna av den ökade värmen, eftersom värmestress påverkar både människor, djur och hela ekosystemet.

Flera fallstudier gjordes inom projektets ramar. De handlade bl.a. om tegelarbetare i Indien och nomader i Himalaya, luftkonditionering i Hanoi och stadsplanering i Istanbul och Skåne. Flera av de deltagande grupperna har fortsatt att arbeta med värmefrågor även efter Pufendorfprojektets slut.