Forskning, Naturvetenskap

Hon koordinerar omfattande data om det smältande Arktis

Naturgeografen Margareta Johansson fick nyligen cirka 100 miljoner kronor för att koordinera en omfattande satsning på forskningen i Arktis och närliggande högalpina områden. Närmare 20 länder deltar med totalt 79 forskningsstationer.

Margareta Johansson

– Folk har svårt att ta in hur allvarlig uppvärmning av Arktis är, trots många nyhetsrubriker och magra isbjörnar på bild, menar Margareta Johansson som koordinerar ett internationellt projekt med 79 forskningsstationer.

Det tar ganska mycket tid att hantera nästan 100 miljoner kronor, eller mer exakt 10 miljoner euro, som är den summa Margareta Johansson nu får ansvara för. Pengarna kommer från EU:s ramprogram Horisont 2020. Projektet heter Interact och har nyligen fått en fyraårig förlängning. Satsningen har sin utgångspunkt i 79 forskningsstationer utspridda runt norra polcirkeln samt i några högalpina områden. Syftet med projektet är både att göra stationerna tillgängliga för forskare och att göra forskningsdata från dessa stationer mer lättillgängliga för forskare, beslutsfattare, organisationer och allmänheten.

– Data från Arktis är särskilt viktiga eftersom de globala klimatförändringarna syns mycket mer där, säger Margareta Johansson, forskningskoordinator vid Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap.

Hon har själv forskat ett antal år på permafrostens översta skikt, det så kallade aktiva lagret, som är den del av marken som tinar varje vår och sommar för att sedan frysa igen under vinterhalvåret. Hon kan konstatera att det aktiva lagret går djupare och djupare ner i marken, vilket är ett tecken på att marken blir alltmer uppvärmd. Det i sin tur innebär att områdena med permafrost krymper, vilket riskerar att rubba den ekologiska balansen.

Den egna forskningen får numera dock hinnas med vid sidan om. Uppdraget att koordinera Interact är en heltidstjänst. Men Margareta Johansson trivs med situationen. Uppdraget känns både meningsfullt och utvecklande. Inte minst är det en utmaning att få folk att förstå vidden av klimatförändringarna, trots alla vetenskapliga studier som år efter år pekar på smältande havsis och ökande temperaturer i polartrakterna.

– Gång på gång tycks vi människor förvånas över vad som händer i Arktis, säger Margareta Johansson om alla återkommande tidningsrubriker.

Att göra forskarnas data från Arktis mer lättillgängliga handlar inte om att skapa fler databaser. Sådana finns det tillräckligt av redan, konstaterar Margareta Johansson. Istället kan Interact bidra med att rådge forskarna om vilka befintliga databaser som man bör placera sina data i.

– Det är nämligen en djungel, säger Margareta Johansson.

Dessutom planerar man i Interact bland annat att utveckla möjligheten att använda forskningsstationerna som ett gemensamt övervakningssystem vid akuta händelser, exempelvis vid en större radioaktiv olycka eller ett askmoln. Då skulle forskningsstationerna kunna följa ett i förväg genomtänkt och koordinerat schema för provtagning av exempelvis partiklar i luften. En samordnad sådan insats kan ge bättre faktaunderlag för aktörer i samhället, exempelvis flygtrafiken vid ett askmoln, men även för forskarna själva, exempelvis de som forskar på förändringar hos flora och fauna.

En annan ny idé inom Interact, som ett led i att synliggöra forskningsstationerna och deras verksamhet, är lanseringen av en kortlek bestående av 79 kort. Varje kort presenterar en enskild forskningsstation i Interacts internationella nätverk. Så sent som för några veckor sedan förverkligades idén om kortleken, och nu finns det med andra ord bokstavligt talat möjlighet att lägga korten på bordet som ett led i att uppmärksamma situationen i Arktis och närliggande högalpina områden.

Lena Björk Blixt