350-årsjubileum, Samverkan, Tvärvetenskap

Hon väcker hopp om en bättre värld

Blir världen bättre? Carlota Perez svarar inte på frågan. Istället förklarar hon hur vi gör den bättre. Och hoppet tänds i ögonen hos den unga publiken under Debatt i Lund.
– Klimathotet kan vändas till en möjlighet. Grön tillväxt kommer att ge massor av nya jobb och ett gott liv för människor inte bara i väst utan i hela världen. Gör vi rätt nu så kan detta bli lösningen på klimatproblemen och fattigdomen och också minska flyktingströmmarna, säger den 77-åriga venezuelanskan.

Carlota Perez var en av de internationella gästerna vid Debatt i Lund.

Analyser är viktiga men det behövs också positiva visioner – professorn vid London School of Economics Carlota Perez levererar i det avseendet. Det går att rädda världen förklarade hon för ett Café Athen fyllt till bristningsgränsen när jubileumsårets första vetenskapsvecka invigdes i början av mars.

– Hela samhället måste styras om i grön riktning. Utmaningen är att få politikerna att fatta galoppen och samlas till gemensam handling. Just nu har vi en fantastisk chans genom de möjligheter som den digitala informationstekniken ger oss. Den är mogen att omvandlas till innovationer som kan hejda den globala uppvärmningen och samtidigt få fart på ekonomin. Vi har 20–30 år på oss.

Tekniska revolutioner följer ett historiskt mönster, förklarade Carlota Perez. Den första införandefasen präglas av ”kreativ förstörelse” när föråldrade produktionssystem och tänkesätt slås ut. Det innebär stora påfrestningar för vissa, medan andra tjänar grova och snabba pengar. Tiden präglas av ”bubblor”, marknaden får verka utan större restriktioner, politiken spelar en tillbakadragen roll.

Efter inledningsfasen vidtar spridningen av tekniken brett i samhället, det är där vi nu befinner oss – mitt i den digitala revolutionen. Det är en vändpunkt.

Carlota Perez jämförde med den mass-arbetslöshet och depression som på 1930- –talet följde på den industriella revolutionen.

– Vår tid liknar 30-talets på många vis. Pessimism, stress och ilska som kommer till uttryck t.ex. i valet av Trump och andra populister. Men det är inte bakåtsträvare vi behöver när det gamla samhället kollapsar, utan kloka och modiga politiska ledare, som kan utnyttja de nya tekniska möjligheterna.

Tidigare tekniska revolutioner visar att det aldrig varit marknadskrafterna som efter vändpunkten fått tekniken att blomma ut i en golden age där hela samhället får skörda frukterna, menar Carlota Perez. Staten måste i dag, liksom i tidigare teknikskiften, spela en större och mer aktiv roll i ekonomin. Hon jämför med Franklin D. Roosevelts stora reformprogram New Deal som såg till att arbetslösa amerikaner fick jobb och råd att köpa tillverkningsindustrins produkter.

– Inga som stod i kö till soppköken under depressionen kunde väl ana att de några år senare skulle sitta i förorten med bil, hus, kylskåp och diskmaskin?

The American way of life blev förebilden för en hel värld. Men i dag ser vi att denna konsumtionsstil inte är hållbar, jordens resurser räcker inte till, fortsätter Carlota Perez.

– Vi behöver ett nytt ideal. Och det fina är att vi med teknikens hjälp kan skapa tillväxt utan att det tär på jordens resurser.

Perez kritiserar inte bara politikerna utan också miljörörelsen för att inte ha förstått de positiva möjligheterna med den digitala informations- och kommunikationstekniken. En grön livsstil kan aldrig bygga på skam och skuld. Den måste vara svaret på människors önskningar och drömmar om en meningsfull tillvaro.

– Allt fler unga européer rör sig redan mot en sådan livsstil. Det handlar mindre om att äga och passivt konsumera utan istället om att återvinna, vårda, hyra, låna. Och uppleva.

Europa och särskilt Norden skulle kunna ta en ledarroll i utvecklingen. Här finns kunskapen, infrastrukturen och också lusten. Precis som The American way of life blev industri- och konsumtionssamhällets trendsättare så kunde The European way of life bli informationssamhällets gröna livsstil och stå modell för resten av världen.

En förutsättning är dock att kapital sätts i arbete och investeras i långsiktig grön produktion – den verkliga ekonomin som Perez säger. Dagens finanskapitalister är intresserade av snabba cash; de enorma vinsterna läggs på hög. Men detta kan staten påverka med skatter. På samma sätt kan den ge skjuts åt en grön utveckling genom att höja skatten på sådant som tär på jordens ändliga resurser, och sänka den på arbete, tjänster etc.

Valet står alltså inte mellan ett självspäkande leverne och en återgång till ett miljöförstörande fossilsamhälle. Valet står mellan att duka under för klimatförändringarna eller ”getting our act together”, förklarar Carlota Perez. Men det behövs mer ”kreativ förstörelse” inte bara inom industrin utan också inom staten. Innovation måste få en mer central roll i politiken och den gigantiska byråkratin reformeras, den står i vägen för nytänkande.

Den nya tekniken gör det möjligt att jobba i gränslösa nätverk, flexibelt och smidigt, och att till låg miljökostnad leverera produkter anpassade efter verkliga, gärna smala och specifika, behov. Svinn och köp-slit-släng minimeras. Istället skapas jobb inom återvinning, uppdatering och underhåll.

– Underhåll blir stort, säger Carlota Perez och det glimtar till i ögonen på åhörarna på Café Athen.

Staten ska uppmuntra övergången, fortsätter hon. Det betyder att politikerna måste vara kunnigare och modigare än näringslivets ledare och investerare.

Det krävs också internationellt samarbete för att mota klimatförändringarna och skapa grön tillväxt. Carlota Perez uppmanar alla i publiken att arbeta för att en superstatlig myndighet skapas som kan reglera de stora ekonomiska aktörer som opererar internationellt. Hennes vision inkluderar marknadsekonomiska drivkrafter, men politikerna måste styra mer.

Den nya teknikens potential omfattar också utveckling av landsbygden – alla behöver inte bo i städer. Och genom att allt fler i dag har internet och smartphones så kommer också de fattigaste länderna att kunna utvecklas i snabb takt. Men den rika världen bör erbjuda dem draghjälp i form av en ny ”Marshallplan”.

Med stabilt klimat och ökat välstånd följer färre krig och mindre flyktingströmmar, sammanfattar Carlota Perez.

– Global grön tillväxt är en win-win.

Text & foto: Britta Collberg

Se Carlota Perez i Debatt i Lund!

Debatt i Lunds jubileumsspecial invigde jubileumsårets första vetenskapsvecka i början av mars. ”Blir världen bättre?” var temat inte bara för debatten utan för hela veckan; i symposier, workshops och föreläsningar vred och vände forskare och inbjudna politiker och experter på frågan.

Carlota Perez har skrivit flera uppmärksammade böcker om teknologiska revolutioner och socioekonomisk utveckling. Hon leder forskningsprojektet Beyond the Technological Revolution, som hon också presenterade under veckan på LUCSUS, Lunds universitets centrum för studier av uthållig samhällsutveckling.

Deltagare i Debatt i Lund var även den kända filosofen Martha Nussbaum och ekonomen James Robinson, båda från University of Chicago, samt humanekologen Alf Hornborg och statsvetaren Jan Teorell, båda Lunds universitet.

Se hela debatten: www.lu.se/debattilund