350-årsjubileum, Allmänt

Humorn går igen i universitetets bilder

Sigillet, sfinxerna, en massa cyklande studenter – och genomgående den lundensiska humorn. Idéhistorikern Elisabeth Mansén har undersökt vad bilderna berättar om Lunds universitet i jubileumsboken ”Beredd till bådadera. Lunds universitet och omvärlden”.

Elisabeth Mansén är professor i idéhistoria vid Stockholms universitet, men har ett långt förflutet vid LU.

– Det som överraskar mig mest är att den lundensiska humorn syns så genomgående, från grodorna vid fontänen utanför Universitetshuset till det speciella Harlekinmönster som finns som en mall i grafiska profilen, säger Elisabeth Mansén.

Den lundensiska humorn uppfattar hon inte som ett gapflabb, utan mer som en förmåga att se på sig själv med självkritik och ironi. Många universitet framhäver traditioner, hypermodern forskning och glada studenter i sitt bildmaterial. Men humorn är unik för LU som är det enda universitetet som har det inskrivet i värdegrunden. Spextraditionen och karnevalerna är förstås viktiga här, men även när studentmössor bränns så tycks det ske med gott humör på bilderna.

– Det är märkligt att bilderna är så idylliserande även från studentprotesterna under 70-talet. Det finns en tidningsbild från 1968 där poliser bär ut en student från ett ockuperat universitetshus. Men både studenten och polisen ler brett och avväpnande på bilden…

Hon har granskat bilder från studentkataloger, hemsidor, LUM och andra publikationer med fokus på de senaste femtio åren. Eftersom LUM firar just femtio år 2018 så blev tidningen ett bra objekt att studera bildens utveckling i – från svartvitt med få bilder till fullfärg och journalistisk estetik. Längre tillbaka använde sig akademin sällan av bilder, det sågs som oseriöst.

– Jag är också förvånad att de bilder som LU använder tycks vara mycket genomtänkta och stämmer väl överens med formella dokument – som trycker på bland annat internationalisering, mångfald, jämställdhet et cetera.

När hon räknar är det lika många kvinnor som män på bilderna från nyare tid och människor med olika hudfärg. Men för kvinnorna tog det lång tid innan de började fastna på bild i någon större omfattning.

– Männen dominerar fram till 90-talet. Först då börjar kvinnorna synas på allvar i bilderna.

Jenny Loftrup

FAKTA OM jubileumsboken Beredd till bådadera

Idéhistorikerna Gunnar Broberg och David Dunér är redaktörer för jubileumsboken ”Beredd till bådadera. Lunds universitet och omvärlden” – en antologi med följande kapitel: Historien. Att skriva om ett universitet (Gunnar Broberg) Världen. Färdvägar i tanken och geografin (David Dunér) Bilden. Fysisk, metaforisk och virtuell  (Elisabeth Mansén) Politiken. Studenterna mellan attentat och jubelfest (Svante Nordin) Tidningen. Lundagårds egen historia (Katarina Bernhardsson) Pengarna. Forskningssamverkan och innovationer (Thomas Kaiserfeld) Framtiden. Historikerna blickar framåt (Gustav Holmberg) Kroppen. Döden som livets lärare (Jan Eric Olsén) Publiken. Fråga Lund och folkbildningen (Johan Östling). Boken kan bl.a. köpas hos LU Profilshop.