Forskning, Teknik, Tvärvetenskap

Hur får vi hälsosamma inomhusmiljöer?

Vi tillbringar nittio procent av vår tid inomhus. Vi både gympar och shoppar utan att sticka ut näsan. Dessutom sprider sig inomhustrenden, trots att vi har dålig koll på luften vi andas in.
– Hälsoeffekterna kanske upptäcks först efter flera år, säger LTH-forskaren Aneta Wierzbicka, som koordinerar ett tvärvetenskapligt tema på Pufendorfinstitutet.

Aneta Wierzbicka,

Aneta Wierzbicka koordinerar ett tvärvetenskapligt projekt på ­Pufendorfinstitutet om hur vi ska få hälsosammare inom­husmiljöer. I Lund kan det till exempel vara en god idé att vädra, medan det i hårt förorenade megastäder inte är att rekommendera.

Mycket forskning har gjorts för att det ska byggas sunda, välventilerade hus. Ändå upphör inte larmen. Vanligast är kanske att barn och personal blir sjuka av mögel i förskolor och skolor, men det finns också andra faktorer som påverkar hälsan och som vi har dålig koll på, menar Aneta Wierzbicka. Hon koordinerar Pufendorf-temat ”Hälsosamma inomhusmiljöer” som startade i höstas.

– Jag insåg att det krävs ett helhetsgrepp för att komma vidare och kunna förbättra inomhusmiljön, så jag tog initiativ till temat och hittade entusiastiska och engagerade kolleger att samarbeta med, berättar Aneta Wierzbicka.

Nu leder hon tillsammans med Birgitta Nordquist och Yujing Li från LTH och Emilie Stroh från Medicinska fakulteten olika projekt inom temat. De fyra är relativt unga forskare och har kommit ungefär lika långt i karriären.

Totalt inom temat jobbar tretton forskare från ett tiotal ämnen, berättar Aneta Wierzbicka.

– Vi tekniker är duktiga på att mäta saker och själv mäter jag partiklar i olika miljöer samt i aerosolkammaren på Designcentrum på LTH. Det är inget fel på det – partiklar är fascinerande! – men mätresultaten ger inte hela bilden om man vill förstå vad som är en god inomhusmiljö.

Hennes möte med forskare från exempelvis psykologi, miljöpsykologi, beteendevetenskap, interaktionsdesign, ljus- och ljuddesign och hållbart byggande har varit en ögonöppnare, säger hon.

– Varje individ har en unik känslighet och unika behov. Inte bara luftkvalitet utan även sådant som ljus, ljud och förväntningar spelar in.

Hon har inspirerats av sina kolleger och deras kunskaper om t.ex. placebo och nocebo-effekten, dvs. just hur förväntningar påverkar upplevelser och reaktioner. Samma sak gäller så kallat systemiskt tänkande och ”universal design” som handlar om att bygga hus som fungerar för alla och över lång tid och att förstå vilka faktorer som spelar roll.

– God inomhusmiljö handlar om människor, om hur de mår och vilka behov de har.

Lundaforskarna har lämnat sina ”comfort zones” dvs. de egna ämnena och lärt känna varandra över disciplingränserna. De tävlar inte utan uppskattar varandras olika kompetens och har lärt sig massor. Det är en fördel att flera tidigare arbetat tvärvetenskapligt, fortsätter Aneta Wierzbicka.

Sedan temat drog igång i höstas har de ordnat workshops och deltagit i nationella konferenser. De har byggt nätverk med kolleger i hela landet men även med kommuner, byggindustri och brukare. Nästa steg blir att söka fleråriga forskningsanslag till de projektidéer som utkristalliserat sig.

En grupp vill hitta konkreta sätt som uppmuntrar människor att använda ventilationssystemen i bostäder och på arbetsplatser, genom att undersöka samspelet och balansen mellan god ventilation och hur människor hanterar den.

– Många människor tycker att det drar från ventilationssystemet eller att t.ex. fläktarna väsnas. Kan vi med ny digital teknik ge enkel feedback som ökar brukarens acceptans för fläktarna – till exempel tillfälligt högre ljud när luften är sämre och en enkel ”smiley” som signalerar att nu är luftkvaliteten ok? Det är också viktigt att uppmuntra tillverkarna att få fram tystare fläktar.

Ett annat projekt vill förbättra samarbetet mellan forskare, byggare och brukare. Här finns en stor klyfta att överbrygga. Fortfarande är det ekonomin som styr vid byggena, inte forskningsrön om vilka material som är riskfria eller vilket sätt att bygga som fungerar bäst.

– Och det flyter runt en massa tjocka manualer som ingen läser och följer ordentligt, både när det gäller hur man bygger och hur man kontinuerligt sköter byggnader och ventilationssystem.

Luftkvaliteten i förskolan, som fortfarande inte är reglerad, och dess påverkan på barns hälsa är ett annat projekt som man skissar på. Och en grupp vill på en psykologisk nivå undersöka hur man kan gå tillväga för att renovera miljonprogramsområdena från 60-talet. Det gäller att möta människors behov och förväntningar och få en ventilation så att de boende mår bra och samtidigt spar energi.

– Hur ska vi göra? Att öppna fönster för att vädra är inte bra från energisynpunkt, men människor vill ju gärna kunna göra det och ha kontroll över det. På de flesta platser i Sverige är det bra för hälsan att vädra, men definitivt inte i hårt förorenade megastäder som exempelvis Peking. Dessutom kommer föroreningar inte alltid utifrån – ventilationssystemet renar också luften inomhus genom att föra bort gaser och partiklar från matlagning, brinnande ljus eller från material som vi för med oss in i hemmen, t.ex. via möbler, städprodukter och kläder, säger Aneta Wierzbicka.

Text: Britta Collberg

Foto: Gunnar Menander

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *