Forskning, Humaniora, Teknik

Hur skapas en möbelklassiker?

Varför är Stringhyllan en klassiker men inte bokhyllan Billy? Och vad gör Lamino-fåtöljen till århundradets möbel medan Norrgavels Länstol inte ens kommer upp i klassikernivå?
– Jag trodde lite naivt att det var kvaliteten som avgjorde men det är många faktorer och många aktörer som skapar en klassiker. Inte minst media, säger Anna Wahlöö som skrivit en avhandling kring fenomenet svenska moderna möbelklassiker.

Anna Wahlöös egen favorit bland klassikerna har hon hemma i sin trädgård: Gryt­hyttans Fåtölj A2 som designades av ­Artur Lindqvist och lanserade på 1930-talet.

Till faktorerna som avgör om en möbel blir en klassiker hör åldern, flexibiliteten och igenkänningsfaktorn.

– En tjugo, trettio år är ett tidsperspektiv som har återkommit i mitt studiematerial vad gäller klassikerna, säger Anna Wahlöö. Och möbeln ska helst passa in i både offentliga och privata miljöer. Så ska man så klart känna igen den. Men den får inte vara alltför vanlig…

Det var vanligheten som stoppade Billy – Ikeas populära bokhylla som firar 40-årsjubileum nästa år.

Så viss exklusivitet krävs det tydligen för en klassiker?

– Jo, den får inte vara alltför spridd, men samtidigt föll Norrgavels Länstol på att den inte var tillräckligt känd, säger Anna Wahlöö.

För just dessa möbler gjorde hon en särskild enkät bland en bred och medveten allmänhet där även Bruno Mathssons stol Eva ingick, och den var majoriteten i enkäten överens om var en klassiker.

Till aktörerna hör inredningsmedier (inte minst på nätet), museerna, auktionsföretagen, mäklarföretagen, möbelindustrin med flera.

– Det var inredningsmagasinet Sköna Hem som utsåg Lamino till århundradets möbel. Sen hamnade den på Nordiska museét och några år senare restes en skulptur i brons i Vaggeryd som var formgivaren Yngve Ekströms hemort.

Det allmänna intresset spelar också stor roll liksom andrahandsmarknaden som tagit fart under senare år.

– En klassiker med lite patina kan gå för mer pengar än samma nyproducerade möbel. Just nu är folkhemmets möbler från 40- och 50-talen hypade.

Anna Wahlöö framför bilder av stolar, vilka några är klassiker andra inte. Foto: Maria Lindh

Det finns många gamla klassiker som varit i ständig produktion som exempelvis Malmstens stolar Lilla Åland. Dessa lanseras med en liten förändring som en ny färg eller karm igen och igen. Och så länge inredningsmedier fortsätter att skriva om den och använda sig av dem i inredningsreportage – och mäklarna ”stylar” sina försäljningsobjekt med dem så fortsätter deras popularitet och aktualitet.

– Det är ett säkert kort att välja dem, man vet att de går hem så det är tryggt, säger Anna Wahlöö.

Vad som är snyggt eller fult, god eller dålig design går tillbaka till tidigt 1900-tal då smakfostran blev ett begrepp i både heminredning och annan kultur och la grunden till folkhemmet. Tanken var att det skulle sudda ut skillnaderna mellan fattig och rik och ge alla samma möjlighet till goda val genom att lära sig att urskilja god kvalitet som skulle leda till bättre boende och ett bättre liv. Inte minst var Svenska Slöjdföreningen pådrivande och konstnärerna Carl och Karin Larssons gård Sundborn fick representera det perfekta hemmet. I modern tid har Ingvar Kamprad och Ikea tagit de demokratiska tankarna kring boende och inredning ett steg vidare – men har än så länge i alla fall, inte lyckats skapa någon möbelklassiker.

Anna Wahlöö är konstvetare och undervisar på arkitektprogrammet. Form-givarna och arkitekterna bakom möbelklassikerna är huvudsakligen män, men idag är de kvinnliga studenterna i majoritet på arkitektutbildningen.

– Det ska bli spännande att ser hur det påverkar den framtida designen, tycker hon, och menar att även hon och hennes kollegor har ett ansvar. Det är lätt att man fortsätter att lyfta fram samma exempel i undervisningen, gärna klassiker, som ens före-gångare har gjort, säger hon, vilket reproducerar klassikerna och därmed underbygger en norm. Det finns ju så mycket annat som aldrig eller sällan visas.

Valet av avhandlingsämne förklarar hon med att hon tycker att det pratas om möbelklassiker på ett oreflekterat sätt och utan att problematisera begreppet.

– Jag ville ta reda på vad en klassiker är och varför just den möbeln hamnar på piedestal, säger hon och har blivit något klokare även om svaren på dessa frågor är flera.

Text: Maria Lindh

Foto: Kennet Ruona