Naturvetenskap

Idogt arbete fångade historia

Bengt Forkman och Kristina Holmin Verdozzi bläddrar i den nya boken om fysikens historia. På bilden saknas Annika Nyberg, som stått för den grafiska designen i historieprojektet. Foto: Lena Björk Blixt.

Bengt Forkman och Kristina Holmin Verdozzi bläddrar i den nya boken om fysikens historia. På bilden saknas Annika Nyberg, som stått för den grafiska designen i historieprojektet. 

En enorm portion tålamod. Samt förmågan att hålla fast vid sin idé och inte låta sig påverkas för mycket av yttre faktorer. Det är ett par av ingredienserna till receptet på hur man lyckas genomföra ett sex år långt projekt för att berätta om sin institutions historia.

Bengt Forkman och Kristina Holmin Verdozzi bläddrar i den tjocka bok som är resultatet av Fysiska institutionens historieprojekt. Boken gavs ut i december och innehåller en lång resa genom fysikämnets historia sedan universitetet startade på 1600-talet.

Men boken symboliserar dessutom den resa som hela historieprojektet har gjort under de sex år som gått sedan Bengt Forkman och Kristina Holmin Verdozzi drog igång arbetet. Från början skapade arbetsgruppen berättelser som presenterades på en storbildsskärm på institutionen. De historiska nedslagen publicerades också på webben. Förra året rundade man av hela projektet genom att göra en bok av materialet, lagom till jubileet.

– Historien är lite svårfångad, så det är härligt att kunna ha den i en sådan beständig form som en bok, säger Kristina Holmin Verdozzi med ett leende.

Bengt Forkman är professor emeritus och Kristina Holmin Verdozzi är bibliotekarie vid institutionen. Idén till historieprojektet kom från Bengt Forkman. Han ville råda bot på historielösheten och ge studenterna en bättre grund att stå på. Men historieprojektet riktade sig även till de anställda – man blir en bättre kunskapsförmedlare om man känner till sin bakgrund, menar Forkman.

Sammanlagt har det blivit 30 kapitel om institutionens historia. Många anställda har varit delaktiga i att ta fram bildmaterial och skriva texter. Varje avdelning inom institutionen har fått ett eget kapitel. Men man har inte enbart begränsat sig till att lyfta fram tongivande forskare och värdefulla upptäckter vid avdelningarna utan man har dessutom satt in detta i sitt sammanhang genom internationella utblickar. En utmaning i hela projektet var att veta när man skulle sätta punkt.

– Vi ville även skildra nutidshistorien och har därför valt att skriva också om nu levande personer, säger Bengt Forkman och förklarar att ambition har varit att greppa såväl den äldsta som den yngsta historien samt blicka mot framtiden.

Det krävs en rejäl portion tålamod och även ihärdighet för att ro i land ett projekt av denna karaktär, konstaterar både Forkman och Holmin Verdozzi. En viktig framgångsfaktor har varit att aldrig sluta tro på sin idé och att hela tiden värna om den. De hade redan från början en klar bild av vad de ville åstadkomma.

– Den här typen av projekt kan väcka känslor, en del människor tycker inte att det finns tid för annat än forskning och undervisning, och då gäller det att man har en tydlig linje att hålla fast vid, säger Bengt Forkman.

Text och foto: Lena Björk Blixt