Ekonomi, Forskning

Jämställdhet är något vi väljer

Varför är det viktigt att dela lika på det obetalda hemarbetet?
Därför att en ojämn fördelning mellan betalt och obetalt arbete påverkar mäns och kvinnors karriärer, löner och pensioner. Och olika ekonomiska utfall påverkar självständighet, självbestämmande och välbefinnande, konstaterar Maria Stanfors, professor på Ekonomihögskolan.

STOCKHOLM  20100129 Familjen Jesper Ekesiˆˆ och Moa Spanner med barnen Saga, 2 1/2 Âr och Julian, drygt 1 Âr ‰ter frukost Foto Leif R Jansson / SCANPIX / Kod 10020

Foto: Leif R Jansson/TT

Trots att vi lever i ett av världens mest jämställda länder, har vi en hel del att jobba vidare med, inte minst på hemmafronten.

Det säger Maria Stanfors som är professor i ekonomisk historia. Hon har under tio år forskat på hur män och kvinnor fördelar sin tid mellan lönearbete och obetalt arbete i hemmet. Hur tiden används ingår i den svenska jämställdhetspolitiken: ett av regeringens jämställdhetsmål från 2006 är nämligen en jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Till jämställdhetsutredningen 2015 följde Maria Stanfors upp detta mål i en forskarrapport (SOU 2015:86).

– En ojämn arbetsfördelning i hemmet påverkar mäns och kvinnors karriärer och löner, ackumuleras över tid och påverkar pensioner, alltså livsinkomsten. Det har varit tyst under ganska lång tid om den ekonomiska sidan av jämställdhet, vilket är ganska underligt. Olika ekonomiska utfall påverkar mäns och kvinnors självständighet och självbestämmande, och även deras välbefinnande, säger Maria Stanfors.

Medarbetare vid Ekonomihgskolan, Lunds universitet. Fotograf: Kennet Ruona

Maria Stanfors. Foto: Kennet Ruona

Och även om det har hänt ganska mycket under de senaste decennierna finns det mycket kvar att göra.

– Vi har haft en utjämning mellan män och kvinnor framför allt vad gäller betalt arbete, men också vad gäller obetalt arbete – men det finns fortfarande skillnader.

Historien är välkänd: från 1960 till 1990 hände extremt mycket i och med att kvinnorna ökade sitt arbetskraftsdeltagande från ungefär 40 procent till drygt 80 procent. Tack vare den svenska välfärdsstaten kunde de kombinera lönearbete med att ha familj, vilket ledde till ett dubbelt ansvar för många kvinnor även om det obetalda arbetet effektiviserades och reducerades. Samtidigt ökade mäns engagemang i hemmet från mycket låga nivåer i början av 1960-talet, men långt ifrån tillräckligt för att kompensera. Maria Stanfors har sett i sin forskning att den stora förändringen av mäns obetalda arbete skett efter 1990.

– Vad som framför allt har hänt då, är att männen har börjat lägga mer tid på omsorgen av sina barn.

Det finns dock fortfarande ett gap mellan den tid som kvinnor och män lägger på obetalt hemarbete. Men det har krympt: bara från millennieskiftet fram till 2010 har gapet minskat från att kvinnor gjort 32 procentenheter mer än männen, till 21 procentenheter mer 2010.

– Men kvinnor gör fortfarande mer av det obetalda, och framför allt av det repetitiva hemarbetet. Män utför mer sysslor av investeringskaraktär. De underhåller bostaden och gör saker som ökar värdet på den. De ägnar tid åt barnen, det vill säga investerar i sina barns humankapital samt bygger upp en nära relation med dem, vilket är rationellt i en tid då lärande är betydelsefullt för barns framtid och då ganska många familjer splittras på grund av skilsmässor.

Sisyfosgörat städning, tvätt, och matlagning utförs till stor del fortfarande mest av kvinnorna.

– Man kan säga att män är mer benägna att ta hand om sina barn än att tömma diskmaskinen. Det är ett allmänt fenomen, men det vi ser i internationellt jämförande studier är att det ena verkar leda till det andra; när man är hemma med sina barn upptäcker man att saker måste göras och tar därmed sig an andra hushållsuppgifter.

Det hette länge att svenska par var jämställda fram till dess att barnen kom. Detta är vad teorier säger och det var också sant fram till 1990, men därefter är inte föräldraskap förknippat med en traditionell arbetsdelning på samma sätt som förr.

– Jag ser det som positivt att män och kvinnor påverkas alltmer likartat. Män med småbarn lönearbetar mindre, gör mer hemarbete, och har mindre fritid än män utan småbarn. Precis som kvinnor. Då kvarstår frågan: varför är vi ojämställda i grunden?

– Vår forskning visar att det inte är föräldraskapet i sig som påverkar mäns och kvinnors tidsanvändning. Det är något annat. Att könsskillnader kvarstår har mycket att göra med val. I grund och botten väljer vi om vi ska vara jämställda eller inte. Unga männi-skor är mer jämställda än äldre, vilket bådar gott för framtiden. När vi studerar den långsiktiga utvecklingen i Sverige, USA och ett antal europeiska länder ser vi att det inte är faktorer som mer utbildning, nya familjesituationer, etc. som påverkar, utan annat, exempelvis normer.

Evelina Lindén