Forskning, Medicin, Samverkan

Japansk-svenskt samarbete ger bättre bostäder för äldre

Satsa på att skruva upp värmen hemma hos äldre eller förbättra isoleringen. Förse japanska sittbadkar med handtag för att förhindra drunkningsolyckor.
Det är några bostadsanpassningar som pågående japansk-svenskt forskningssamarbete vid Lunds universitet pekar mot.

Rumiko Tsuchiya-Ito är postdoktor vid Dia Foundation for Research on Ageing Societies i Tokyo och samarbetar med lundaforskarna. Foto: Erik Skogh

Lika som bär men ändå inte. Det är det som gör jämförelser mellan Japan och Sverige intressanta. Den förväntade livslängden är till exempel hög i båda länderna. Men varför japanerna lever längre och har fler hälsosamma år under sina liv är en sak som väcker forskarnas nyfikenhet.

– Sverige har höga sjukvårdskostnader och sociala kostnader på grund av hälsoproblemen i åldersgruppen. Därför blir det intressant med jämförelser mellan länderna, säger Björn Slaug, forskningsingenjör vid CASE (se faktaruta på sidan 25).

Han är internationell mentor för -Rumiko Tsuchiya-Ito, postdoktor vid Dia Foundation for Research on Ageing Societies, Tokyo. Hon har jämfört olycksstatistik i Japan och i Sverige och genom hennes jämförelser framträdde vikten av insatser i de japanska badrummen.

– En av mina första artiklar handlade om drunkning i badkar, vilket är den vanligaste dödsorsaken bland äldre i Japan när det gäller olyckor i hemmet, säger Rumiko Tsuchiya-Ito. 

I Japan är det tradition att ta ett bad varje dag och eftersom man bor trångt är bostäderna ofta utrustade med sittbadkar. Dessa kan vara svåra att ta sig ur om man är gammal och skör. Att förse badkaren med handtag kan därmed vara en lämplig bostads-anpassning. I Sverige är det istället fallolyckor som toppar statistiken för dödliga olyckor inomhus bland äldre.

I Japan, liksom i Sverige, innebär den pågående demografiska utvecklingen stora utmaningar. Samtidigt förväntas Sveriges befolkning växa enligt prognosen för 2050 medan den japanska krymper – trots liknande födelsetal och livslängd. Skillnader gällande migrationen utgör en trolig förklaring. I bägge länderna kommer behovet av bostadsanpassningar att öka.

Rumiko Tsuchiya-Ito har intresserat sig för Housing Enabler (HE), ett vetenskapligt verktyg som Björn Slaug varit med och utvecklat. Det är ett instrument som bland annat mäter tillgängligheten i boendet utifrån individens förutsättningar och bostadens utformning. HE finns i olika utföranden, till exempel som app, och utformas olika beroende på målgrupp. 

– Min ambition är att ta fram en anpassad japansk version av Housing Enabler, berättar Rumiko Tsuchiya-Ito.

Sådana finns redan för ett flertal länder, till exempel Danmark, Finland och USA, anpassade efter landets bostadsstandarder och byggtraditioner, bostadsbeståndets skick och ålder, nationella riktlinjer och regelverk med mera.

Ett annat område som väcker nyfikenhet är inomhustemperaturen.

– Japanerna är intresserade av hur vi svenskar lyckas hålla våra hus varma, berättar docent Steven Schmidt, biträdande handledare för doktoranden Yukie Hayashi vid Keio University. 

Hennes avhandlingsarbete inriktar sig mot hur inomhustemperaturen påverkar äldre såväl i Japan som i Sverige. Många äldre japaner bor kallt vintertid i bostäder med en temperatur under 18 grader. Samarbetet har redan gett resultat och den första publicerade studien visar att funktionsförmågan hos dessa äldre blir sämre. Bland annat försvagas styrkan i händernas gripförmåga. 

– En slutsats av detta kan vara att en ytterst relevant bostadsanpassning är att subventionera äldres uppvärmningskostnader eller förbättra värmesystemen och isolering, säger Steven Schmidt.

Även kollegan Björn Slaug tycker att samarbetet med Japan är viktigt och givande ur flera aspekter.

– Vi hoppas lära oss mer om vilka faktorer som bidrar till att japanerna inte bara lever längre än svenskarna, utan även behåller hälsan högre upp i åldrarna, säger han.

Erik Skogh

Fotnot: Läs mer om Housing Enabler (HE): Unika kartläggningar av de värsta miljöhindren i hemmet och ute på stan https://bit.ly/2m4C1Bd 

FAKTA MIRAI

150 år av diplomatiska förbindelser. Det firar Sverige och Japan i år. Därav storsatsningen på projektet MIRAI som ska stimulera till ökat forskningsutbyte mellan länderna inom materialvetenskap, hållbarhet och åldrande.

Projektet MIRAI (2017–2019) är ett samarbete mellan totalt 15 svenska och japanska universitet och riktar sig till juniora forskare. Lunds universitet är koordinator för den svenska delen och CASE (se faktaruta på sidan 25) har här blivit en naturlig partner genom sina redan pågående samarbeten inom åldrande, boende och hälsa med universiteten Keio och Waseda i Japan. 

FAKTA Japan–Sverige

2017:

Sverige: 10 miljoner invånare

Japan: 126 miljoner invånare

Andelen 65 år eller äldre 

i befolkningen

Sverige: 20 procent

Japan: 27 procent

2050 (prognos):

Andelen 65 år eller äldre 

i befolkningen

Sverige: 23 procent

Japan: 39 procent

Andelen hälsosamma år 

i livet 2015:

Japanska kvinnor: 78 år

Svenska kvinnor: 73 år

Japanska män: 72 år

Svenska män: 70 år

Källa: Statistiska centralbyrån, SCB och Japan Ministry of Internal Affairs and Communications.