Juridik, Utbildning

Juriststudenterna får bättre stöd idag

– Det är en annan typ av studenter vi har idag. Förr var det svårare att få studenterna att agera. Nu är det lättare att få igång diskussioner.
Det säger vice dekanus på Juridicum Eva Ryrstedt som undervisat i drygt 25 år.

Stephan Gavare, Eva Ryrstedt, Elsa Trolle Onnerfors

Stephan Gavare, Eva Ryrstedt och Elsa Trolle Önnerfors på Juridiska fakulteten.

Vad som också skiljer förr från nu är att man tar bättre hand om sina studenter, särskilt i början av utbildningstiden. Man använder sig exempelvis av filmade föreläsningar som ett komplement till de traditionella. Så finns Juristverkstan dit studenter som behöver extra hjälp med sina studier kan vända sig.

Stephan Gavare som är avdelningschef för utbildningsservice vid Juridicum berättar att man inspirerats av LTHs SI-mentorer (supplement instruction). Från början var Juristverkstan helt skild från undervisningen, sedan introducerades den i klassrummen och nu har den övergått i virtuell i form och ligger på nätet.

– Det innebär att ingen student behöver känna sig utpekad för att vilja ta hjälp, säger Eva Ryrstedt.

Juristverkstan är ett av flera stöd för att förebygga stress och ohälsa hos studenterna. Ett annat är korta kontaktvägar mellan student och lärare. Elsa Trolle Önnefors som är pedagogisk studierektor och undervisar i rättshistoria säger att lärarna snabbt får reda på om något inte är som det ska och kan då också snabbt rätta till det.

– Vi har ett nära samarbete med Juridiska föreningen och jag möter också mina studenter på Facebook där de håller hus.

Eva Ryrstedt menar att tack vare att man får alla med på båten från början är ytterst få avhopp från juristprogrammet.

På frågan om dessa extra omsorger hade behövts även för tio år sedan för att hålla kvar studenterna svarar Elsa Trolle Önnefors att hon hade varit tacksam om hon hade haft tillgång till dem när hon pluggade.

– Nu finns ju nätet och vi utnyttjar den nya tekniken på många vis.

Bland annat ger man nätkursen Ujiken, den grundläggande kursen i juridik till vilken alla med behörighet har tillträde. De tjugo bästa från Ujiken är sedan garanterade plats på juristprogrammet.

– Dessa studenter behöver också en del stöd i början – men är sedan en oerhörd tillgång för oss. Deras motivation är mycket hög och många engagerar sig dessutom som studentlärare, säger Elsa Trolle Önnefors.

Att kvaliteten skulle ha försämrats inom juristutbildningen är det ingen som vill gå med på.

– Snarare tvärtom, säger Eva Ryrstedt.

Martina Borgstrom

Juridiska föreningens ordförande Martina Borgström.

Juridiska föreningens ordförande Martina Borgström bekräftar det goda och nära samarbetet med lärarna.

– De är lyhörda och vi känner oss viktiga och lyssnade på. Det är lätt att nå dem och de är förändringsbenägna. Sedan går det kanske inte alltid lika fort med förändringarna som vi hade önskat.

Exempel på sådant som ibland inte fungerar kan vara schemaläggning som innebär för kort tid mellan en ordinarie tentamen och en omtenta. Man har också efterlyst mer kritiska perspektiv i undervisningen och mer diskussioner kring genus – men det låter vänta på sig.

Martina Borgström tycker dock att lärarna är bra på att ta kritik och hon säger också att studenterna själva är bra på att stötta varandra.

– Sedan är juriststudenterna tyvärr överrepresenterade hos Studenthälsan och det är ett tecken på stress, vilket i sin tur kan vara ett tecken på en felaktig studieteknik eller att man valt fel utbildningsprogram.

När det gäller skrivförmågan så berättar Martina Borgström att man lagt in en kandidatuppsats under termin sex så att man får träna sig inför slutexamen. Det tycker hon är bra, liksom att Juristverkstan nu ligger på nätet och är enkel att nå. Samtidigt betonar hon att en universitetsutbildning ska hålla hög kvalitet – och är man beredd på det och har valt rätt så går det bra. Själv började hon med ekonomprogrammet och läste det i ett och ett halvt år innan hon bytte till juridiken.

– Ekonomin var inte så kul för mig – men här har jag älskat varje stund!

Text: Maria Lindh

Foto: Gunnar Menander

FAKTA – Juridicum

Här är man runt 1.700 studenter och 150 lärare och administratörer. Genomströmningen är god och har inte ändrats under senare år. Normalt tar det mellan fyra och ett halvt och fem år att komma igenom juristprogrammet.

De tekniska utvecklingsprojekten som exempelvis filmade föreläsningar finansieras med externa anslag.

Läs resten av artiklarna i temat ”Bättre förr?”