Forskning, Samverkan

Kommundoktorand videofilmar konsumenter i Helsingborg

Mycket av forskningen kring mänskligt beteende är helt ord­baserad: forskarna läser, ställer frågor, skickar enkäter och skriver rapporter. Men därmed missar man mycket när det gäller ljud, syn­intryck och människors samspel med sin fysiska miljö.

Devrim Umut Aslan

Devrim Umut Aslan vill studera konsumenters förhållande till en affärsmiljö (Södergatan i Helsingborg) från ett socio­kulturellt perspektiv.

– Detta kan man komma åt med videoetnografi, där man filmar människor i deras vardag. I mitt fall handlar det om konsumenter kring Södergatan i Helsingborg. Jag följer dem runt medan de berättar hur de tänker om affärerna längs gatan och vad de gillar och ogillar i miljön, säger Devrim Umut Aslan.

Som kommundoktorand vid Campus Helsingborg arbetar han dels med konsumtionsfrågor hos Helsingborgs kommun, dels med ett avhandlingsarbete vid Institutionen för service management.

Temat för den kommande avhandlingen är konsumenternas förhållande till Söder-gatan, en o-trendig gata i den mindre ”fina” södra delen av innerstaden. För att höja områdets status försökte Helsingborgs kommun för ett par år sedan göra Söder-gatan till gågata. Men experimentet misslyckades, och idag gapar flera skyltfönster längs gatan tomma på grund av den övermäktiga konkurrensen från shoppingcentret Väla.

Om Devrim Umut Aslans forsknings-resultat kan användas för att hjälpa Söder-gatan är det bra, tycker han, men det är inte huvudmålet. Han ser sitt arbete snarare som grundforskning om hur konsumenter och deras shoppingbeteenden samspelar med miljön på en affärsgata i ett lågstatusområde. Sådana shoppingområden har inte studerats särskilt mycket, allra minst med de metoder Helsingborgsforskaren tänker använda.

– Först gör jag en intervju hemma hos en person, som får visa mig sina senaste inköp. Sedan går vi ut på stan, och jag filmar honom eller henne medan hon går runt i -miljön kring Södergatan. Slutligen får intervju-personen rita en karta som visar dels de butiker och annat som är viktiga för henne, dels det som kunde förändras för att göra området mer attraktivt, förklarar Devrim Umut Aslan.

Campus Helsingborg-studenten Francesco från Italien är en av hans intervjupersoner. På videon med Francesco får man se honom visa upp en nyköpt jeansjacka och resonera om köpet. Sen vandrar han och forskaren, den senare försedd med videokamera, omkring längs Södergatan medan Francesco kommenterar det han ser: ”Den där teaffären verkar trevlig, där ska jag nog gå in någon gång”, och ”Jag gillar torghandel – men inte när andra kunder klämt på frukterna, då vill jag inte köpa något!”

Det tredje steget är att Francesco, väl hemma igen, får rita en karta över det han finner viktigt i området. Teaffären kommer med, liksom torghandeln, och han har också fått lägga till önskemål som en park och några hus som är vackrare än Söders nuvarande 60-talslådor.

Ur allt material redigerar Devrim Umut Aslan så fram en kort videofilm, som han någon vecka senare visar för sin intervjuperson. Francesco har då möjlighet att kommentera filmen, och hans kommentarer blir också filmade och infogade i slutresultatet.

– När man har videofilmning som forskningsmetod kan ens intervjupersoner ju inte vara anonyma. Att de får se filmen är ett sätt att ändå garantera forskningsetiken och försäkra sig om att de inte känner sig missuppfattade, säger Helsingborgsforskaren.

En tänkbar nackdel med videofilmning är att kameran skulle kunna besvära intervjupersonerna alltför mycket. Men så har det inte varit, hittills i alla fall.

– Yngre människor är så vana vid att ta foton och filmer av varandra att de inte alls störs av kameran, och jag har mest haft yngre försökspersoner än så länge. Men jag hoppas det kommer att gå bra även med lite äldre personer, säger Devrim Umut Aslan.

Han ser flera fördelar med videoetnografi. Forskaren som filmar kan på ett naturligt sätt ta upp frågor som uppstår i en viss situation, utan att vara bunden till ett på förhand uttänkt frågeformulär. Jämfört med en djupintervju, där intervjuare och intervjuperson sitter inne i ett rum, kan ett samtal utomhus också bli rikare eftersom miljön bidrar med impulser. En ytterligare fördel är att videofilmer är lätta att se i grupp.

– Vi kan till exempel se och diskutera dem inom den forskargrupp jag ingår i, som leds av professor Cecilia Fredriksson. Jag kan också visa dem för representanter för kommunen och handeln. De tycker ofta det är lättare att ta till sig forskningsresultat via film än i form av en tryckt rapport, menar Devrim Umut Aslan.

Text & foto: Ingela Björck

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *