Humaniora

Tar upp kampen mot sämre läsförståelse bland unga

Unga svenskar, särskilt killar, läser allt mindre och förstår heller inte lika bra vad de läser. Men nu ska svensklärarna fortbildas och kulturprojekt dras igång för att få fart på ungas läsande. ”Unga läsare i Norden” är temat för en konferens som Statens kulturråd arrangerar vid Lunds universitet i slutet av oktober.

bibliotek

Unga svenskars läsförståelse blir allt sämre. Flickor klarar sig dock i regel bättre än pojkar. Foto: Bikeriderlondon/Shutterstock

En av talarna är Ann Steiner, lundaforskare och lärare i litteraturvetenskap med inriktning på barnlitteratur. Hon har också deltagit i utredningen ”Läsandets kultur” som ligger bakom utbildningsdepartementets satsning på lärarfortbildning.

Nästan var femte ung kille klarar inte av att föra abstrakta resonemang efter att ha läst en längre text, berättar hon.

– Själva läskunnigheten är bra i Sverige, men förmågan att förstå texten är sämre. De här ungdomarna kan inte ta till sig längre textsjok, plocka ut det viktigaste och föra abstrakta resonemang kring texten.

Det blir ett problem när de ska läsa vidare på universitetet och begränsar också deras möjlighet att delta i samhället som demokratiska medborgare.

– Vi får ett samhälle sprängfullt av information, men med för lite fördjupning och analys.

Förmågan att förstå en text på djupet övas upp genom att läsa mycket, men att bara läsa instruktioner eller faktatexter på nätet räcker inte. Det är viktigt att läsa långa sammanhållna texter som t.ex. skönlitteratur för att få tillräckliga textvolymer. Däremot spelar det inte så stor roll vad man läser.

– All läsning är god läsning. Det gäller att skapa läslust, för då orkar man läsa mycket text.

Varför har då läsförmågan sjunkit? En vanföreställning är att det skulle bero på stor invandring, säger Ann Steiner.

– Många andra kulturer värnar tvärtom mer om läsande än vi gör i Sverige.

Troligen är det flera faktorer som bidrar till den sämre läsförmågan, fortsätter hon, som att läsning inte prioriteras inte i skolan och heller inte i lärarutbildningen på samma sätt som tidigare.

– Ett av mina egna barn har fått läsa fyra skönlitterära böcker på sex år i skolan. Det är skrämmande lite.

Lärarna måste också ha rätt utbildning. Det duger inte att sticka samma böcker som de själva läste som unga, i händerna på dagens skolungdomar. Ungas datoranvändning påverkar också läsförmågan. Flickor bloggar och är på sociala medier, medan pojkar spelar online-spel som i första hand är visuella och inte bygger på text.

– Tiden framför datorn konkurrerar ut tiden för läsning, menar Ann Steiner.

Läsning har högre status bland tjejer och det finns många serier där de erbjuds att stiga in i en hel värld. Däremot ges det nästan inte ut någon ny skönlitteratur för 15-åriga killar, bortsett från fantasy.

Det land man i Sverige nu sneglar närmast på för att få inspiration är Finland, där skolan har en högre status. Läsfrämjande projekt är annars inte nytt i Sverige. Just nu finansierar exempelvis Kulturrådet ett projekt som heter ”Läs för mig, pappa”, som uppmuntrar pappor att vara förebilder för sina söner både genom att läsa högt för dem och att själva läsa skönlitteratur.

Gisela Lindberg

Konferensen ”Unga läsare i Norden – ett nordiskt perspektiv” hålls 24–25 oktober i Lund. Arrangör är Statens kulturråd i samarbete med Lunds universitet. Kulturministern Lena Adelsohn Liljeroth kommer att delta i konferensen.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *