Ekonomi

Lennart Nilsson: ”Rektor borde ha större pott att fördela”

De indirekta kostnaderna fortsätter att vara en het potatis, både i den interna universitetsdebatten och i förhandlingar med externa forskningsfinansiärer.
– Lokaler, uppvärmning, bibliotek och service ska finansieras – annars kan forskningen inte bedrivas. Men det är inte rimligt att alla finansiärer ska betala lika stor del av de indirekta kostnaderna, anser Lennart Nilsson, VD för Crafoordska stiftelsen och tidigare ordförande i universitetsstyrelsen.

Lennart Nilsson

Lennart Nilsson är VD för Crafoordska stiftelsen och tidigare ordförande i universitetsstyrelsen.

I förra LUM berättade vi om de interna diskussionerna kring medfinansiering av externa forskningsbidrag. Många finansiärer är inte beredda att fullt ut betala de indirekta kostnaderna för den forskning de ger bidrag till (se faktaruta). Det kan tyckas paradoxalt men institutioner anser sig allt oftare inte ha råd att ta emot anslag från sådana finansiärer. De klarar inte av medfinansieringen.

I LUM argumenterade Kemiska institutionens prefekt Olle Söderman för att Lunds universitets rektor borde medfinansiera åtminstone en del av de särskilt prestigefyllda internationella forskningsbidragen, exempelvis ERC-grants. Detta för att de stärker universitetets anseende som helhet. Rektors beslut blev dock ett annat. Att medfinansiera så stora anslag förutsätter att mer pengar stannar på central nivå, och följaktligen att fakulteterna får mindre. Och till detta säger fakulteterna nej.

Här finns något av kärnan i universitetets problematik, menar Lennart Nilsson. För det handlar inte bara om hur mycket de externa finansiärerna är beredda att betala för den infrastruktur, fysiska och intellektuella miljö, som universitetet erbjuder. Det handlar också i hög grad om den interna maktbalansen.

Formellt har rektor rätt att behålla så mycket som han eller hon anser behövs på central nivå. Men i praktiken är det svårt att gå emot fakulteterna. Detta vet Lennart Nilsson, som satt i Lunds universitets styrelse från 1995 till 2004 – de sista sex åren som dess ordförande.

– Stora, gamla universitet som Lunds är starkt decentraliserade. Fakulteterna har mycket makt och ser främst till sina egna intressen.

Men för att universitetet ska hålla ihop och utvecklas krävs att den centrala makten inom universitetet får mer ekonomiska muskler, menar Lennart Nilsson. ”Money talks” och en rektor utan budget har inte mycket att komma med.

– Jag har hela tiden ansett att rektor bör ha en betydligt större pott att röra sig med. Då kan han eller hon komma ur sin isolering, matcha fakulteterna och stödja nydanande verksamhet.

I en kollegial organisation som akademin krävs en särskild ledarstil för att få verksamheten med sig och utverka en omfördelning av medel. Lennart Nilssons råd till dåvarande rektorn Boel Flodgren var att samla dekanerna kring sig som en ledningsgrupp och det var så dekanrådet bildades – i dag Rektors ledningsråd.

Ska fakulteterna släppa till pengar till rektor och den centrala nivån krävs nämligen att de både känner sig delaktiga, medansvariga och dessutom har djup kunskap om den centrala administrationens och rektors roll. Idag är det inte alltid så, fortsätter Lennart Nilsson.

Den ”fullkostnadsmodell” som används sedan några år bidrar tyvärr inte till att bryta maktspelet, menar han.

I dag fördelas alla anslag ut i verksamheten. Sedan görs avdrag för indirekta kostnader på tre nivåer – central-, fakultets- och institutionsnivå. Pengar som går till att finansiera sådant som LADOK, UB, personal- och löneadministration etc.

– Det är egentligen inget fel på ”fullkostnadsmodellen” för den visar vad olika saker kostar. Men på ett psykologiskt plan fungerar den inte, menar Lennart Nilsson.

– En massa interndebiteringar som innebär att man på institutionerna får betala t.ex. tio procent till centraladministrationen upplevs lätt som orättvist och att pengarna går till något som man inte själv har nytta av.

”Fullkostnadsmodellen” behöver justeras. Lennart Nilssons erfarenhet från näringslivet säger honom att det är bättre att redan från början lyfta av kostnaden för den centrala administrationen och kanske också för fakulteternas administration, innan pengarna fördelas inom övriga verksamheten.

– Skiljer man från början av exempelvis tio procent av anslagen till centraladministrationen så får man rätt fokus, nämligen på vad man vill åstadkomma. Istället för att bara göra ett administrativt avdrag, så bjuder man in dekaner och prefekter till diskussion om vad administrationen ska leverera och vad den ska få kosta. Då får vi den djupa, konkreta kunskap som behövs för att fatta kompetenta beslut för helheten och inte bara bevaka särintressen.

Som ordförande i Lunds universitetsstyrelse menade Lennart Nilsson att universitetet var starkt men ”för spretigt”.

– Det är inte svårt att dra igång verksamheter eller låta dem växa – den största utmaningen är att välja bort och lägga ner.

En komplicerande faktor är den korta mandattiden för akademiska ledare, anser han.

– Många prefekter sitter bara tre år, men det krävs minst fyra–fem år för att genomföra en förändring. Universitetet skulle utvecklas bättre som organisation om prefekterna satt i exempelvis nio år, slutar Lennart Nilsson.

Text: Britta Collberg

Foto: Gunnar Menander

FAKTA Crafoordska stiftelsen

Grundades av industrimannen Holger Crafoord.

Har sedan starten anslagit 750-800 miljoner kronor till Lunds universitet av en total summa på 1,3 miljarder kr.

VD Lennart Nilsson, tidigare -styrelseordförande för Lunds universitet.

Anslog i år 46,6 miljoner kronor till vetenskaplig forskning varav 41 miljoner kronor till Lunds universitet. En stor del går till teknisk, naturvetenskaplig och medicinsk forskning men stora anslag ges också till de torra områdena. Crafoordska stiftelsen donerar också till enskilda projekt och har exempelvis bidragit med tio miljoner kronor till nya humanist- och teologihuset LUX.

Extern forskningsfinansiering – så fungerar det

En stor del av universitetets forskningspengar kommer från externa finansiärer – statliga som Vetenskapsrådet eller privata som Wallenbergstiftelserna, svenska eller internationella.

Externa anslag erövras i konkurrens av forskarna själva till skillnad från de statliga fakultetsanslagen som betalas ut direkt till universiteten enligt schablonberäkningar av vad verksamheten behöver.

De externa bidragen får allt större betydelse. Förra året stod de för cirka hälften av Lunds universitets forskningsbudget som totalt ligger på närmare fem miljarder kronor.

Flera finansiärer har som villkor för att ge bidrag att universitetet ska medfinansiera forskningsprojekt, och de bidrar till bara en mindre del av de indirekta kostnaderna. Resultatet är att allt mer av fakultetsanslagen intecknas för att universitetet ska kunna ta emot de externa pengarna.

Högskoleförbundet SUHFs fullkostnadsmodell, som svenska universitet följer, går ut på att externfinansiärer ska betala fullt för de indirekta kostnader som forskningen genererar i form av infrastruktur, administration, service, bibliotek etc. Offentliga externfinansiärer är ålagda att följa modellen och Vetenskapsrådet VR, Forte, Formas och Energimyndigheten täcker alla indirekta kostnader. Privata forskningsstiftelser måste inte följa fullkostnadsmodellen. Samma sak gäller de stiftelser som grundades med löntagarfondspengar. Dessa organisationer är egna juridiska personer och inte en del av staten.

För ett par år sedan bestämde sig flera forskningsstiftelser (bl.a. MISTRA och Riksbankens jubileumsfond) för att frångå en procentuell schablon för indirekta kostnader. Man ger nu ”ett skäligt bidrag” till de indirekta kostnaderna och är inte beredd att täcka dem fullt ut. På det viset vill man dels försäkra sig om att universiteten är engagerade i de projekt som får forskningsbidrag, dels uppmuntra lärosätena att effektivisera sin administration.

De indirekta kostnaderna varierar kraftigt beroende på universitet, fakultet och institution: det kan handla om alltifrån tio till nittio procents påslag på själva forskningsbidraget.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *