Alumn, Samverkan

LU-anställda blir flyktingmentorer

Drygt sextio universitetsanställda anmälde sig i höstas för att bli mentorer åt flyktingar och flertalet mötte upp på det informationsmöte som hölls före jul.

Möte för mentorer

Ett sextiotal LU-anställda kom till informationsmötet om flytingmentorskap.

Mentorskapet riktar sig till nyanlända med akademisk bakgrund som går utbildningen ”Korta vägen”. Den ges gemensamt av Folkuniversitetet och Lunds universitet på uppdrag av Arbetsförmedlingen.

– Syftet är att de som går de 26 utbildningsveckorna ska vara redo att söka jobb och komma in i samhället, förklarade Jonas Feldt, samordnare från Folkuniversitetet.

En viktig del av utbildningen är att lära sig ”yrkessvenska”. För även om man klarar sig bra med engelska, krävs svenska om man ska få jobb.

Förutom svenskundervisning och samhällsinformation ingår det yrkes-coachning, branschkunskap och praktik på arbetsplatser.

Det rör sig om ett ”mentorskap light”. Enda kravet är att mentorn ska träffa sin adept ett par gånger i månaden, fungera som bollplank och vägvisare in i det svenska samhället.

– Vi har beräknat att det tar cirka fem timmar per månad att vara mentor åt en flykting. Det är inte bindande. Om man av något skäl inte kan fortsätta, så kan man sluta när man önskar, understryker Jonas Feldt.

Femtio flyktingar är hela tiden inne i utbildningen, och nya antas allteftersom de första blir klara. Flyktingar och mentorer matchas samman efterhand.

– Alla som går Korta vägen har minst tre års akademisk utbildning. Vi försökter matcha personer med liknande bakgrund och inriktning.

Även om det inte blir en perfekt yrkes- och ämnesmatchning är det värdefullt för en nyanländ att få en mentor, menar Jonas Feldt.

– Mentorn kan i bästa fall erbjuda ett sammanhang, och det är grundläggande för att känna sig inkluderad i samhället.

Korta vägen-utbildningen kan förlängas med arbetsplatsförlagd utbildning eller praktik. Graden av engagemang kan variera – det kan handla om att utföra arbetsuppgifter eller att bara ”skugga” någon på en arbetsplats.

– Många sociala regler är ju kulturrelaterade, och praktik kan vara en god hjälp att förstå de koder som finns på svenska arbetsplatser. Som bara detta att fika. Fikarasterna är ju egentligen möten där man löser en rad frågor informellt.

Mentorskap kan bli det som öppnar dörren till arbetsmarknaden, fortsätter Jonas Feldt.

– Det är ju så att det ofta behövs en ”OK-stämpel” på den som ska komma i fråga för ett jobb och bli kallad till intervju, säger Jonas Feldt, och berättar om en flykting som varit flera år i Sverige, som har dubbla akademiska examina och sökt massor med jobb men aldrig kallats till intervju.

– Bara ett utländskklingande namn kan vara ett stort hinder.

Vändpunkten för den här välmeriterade mannen kom när han fick sin mentor, en VD för ett företag.

– Han frågade mentorn om han fick ha honom som referens när han sökte jobb. Eftersom de lärt känna varandra var det enkelt för mentorn att ställa upp, och därmed gå i god för sin adept. Efter det sökte den här mannen tre jobb. Han kallades på intervju till två och fick det ena.

Text & foto: Britta Collberg

Varför vill du bli mentor åt en flykting?

Karin Lundgren KownackiKarin Lundgren-Kownacki, doktorand i arbetsmiljöteknik:

– Jag reagerar på det som händer i samhället och vill hjälpa till. Eftersom min man är från Polen så vet jag hur svårt det kan vara och att bara namnet bidrar till den omedvetna diskriminering som möter många på arbetsmarknaden.

Jesper Magnusson

Jesper Magnusson, doktorand i arkitektur:

– Mentorsprogrammet är ett vettigt initiativ och man vill gärna göra något. Det känns som att det handlar om en ganska liten insats som ändå kan bli värdefull och göra en skillnad.

Ulrika WennerstenUlrika Wennersten, lektor i handelsrätt:

– Det är viktigt att engagera sig i den situation vi har. Jag är aktiv också i Höganäs där jag bor och där vi har ett boende för asylsökande. Genom fotbollsföreningen försöker vi göra något framför allt för de ensamkommande barnen. Det känns naturligt, jag har själv tre barn i åldern 11–16 år.

Ekonomihögskolan startar projekt för nyanlända

EFL och Ekonomihögskolan i Lund startar ett integrationsprojekt för nyanlända akademiker. Ett tjugotal personer erbjuds tjugo veckors praktik på ett företag i regionen samt kvällskurser i svensk ekonomi.

Projektet riktar sig till personer med uppehållstillstånd, inskrivna på Arbetsförmedlingen. Syftet är att främja integrationen samt att förstärka svenska företags tillväxt genom att ta vara på kompetens och arbetskraft.

Projektet har initierats av Ekonomi-högskolans rektor Fredrik Andersson och genomförs av EFL, med stöd av bland andra LU Innovation System. Vårens pilotomgång finansieras med bidrag från Sparbanksstiftelsen Öresund. Därefter står företagen för kostnaderna för sina praktikanter själva. Projektet planerar att genomföras varje termin fram till årsskiftet 2017/2018.

Företagen ordnar en mentor och arbetsuppgifter men betalar inte ut lön utan Arbetsförmedlingen står för det stödet till deltagarna.

EFL är en stiftelse kopplad till Ekonomihögskolan. Man erbjuder näringslivet utbildningar inom affärsutveckling och ledarskap. Omkring åttio företag och organisationer är medlemmar i stiftelsens nätverk.