Tvärvetenskap, Utbildning

LU utbildar mot extremism

Det är avgörande för vår egen säkerhet hur vi hanterar återvändare från terrorgrupper – inte bara de som rest till IS, utan också de som anslutit sig till högerextrema grupper i exempelvis Ukraina, säger Dan-Erik Andersson, en av de ansvariga bakom en ny nationell uppdragsutbildning om våldsbejakande extremism.
– Sverige ska göra allt för att hindra och bestraffa terrorbrott, men den som frias från misstankar har självklart samma rättigheter som andra i samhället, säger han.

Dan-Erik Andersson, Tina Robertsson och Anders Ackfeldt har utformat den nationella uppdragsutbildningen mot våldsbejakande extremism. Foto: Lars Mogensen

Den första april 2016 skärptes den svenska lagen och det blev brottsligt att resa till terrorgrupper och ta emot utbildning m.m. Lagen har också skärpts vad gäller finansiering av terrorverksamhet.

– Senaste året har ganska få rest till terrorgrupper. De flesta av de cirka 300 svenskar som rest gjorde det innan lagen ändrades. Debatten handlar i hög grad om hur de ska hanteras av samhället när de återvänder, säger Dan-Erik Andersson.

Han är universitetslektor vid Centrum för Mellanösternstudier, CMES, och har tillsammans med kollegorna Anders Ackfeldt och Tina Robertsson utformat en uppdragsutbildning om våldsbejakande extremism (se faktaruta).

Kursen startade i början av april, upplägget är tvärvetenskapligt och bland de drygt femtio kursdeltagarna finns kommunala samordnare, poliser och personal inom kriminalvården.

– Kursen är en stor satsning både från vår och beställaren Nationella Samordnarens sida. Vi hoppas att tillsammans med LUCE – universitetets uppdragsutbildning –vidareutveckla ”konceptet”.

Kursen förmedlar den akademiska kunskap som finns på området.

– Men det är mycket vi inte vet, t.ex. vilka och exakt hur många som rest för att ansluta sig till IS, som stupat och som återvänt. SÄPO håller hårt på uppgifterna, säger Dan-Erik Andersson.

Det är också ett skäl till att forskningen inte säkert kan säga vad som triggat radikaliseringen, varför människor anslutit sig till IS och vilken roll nätet spelar.

– Det finns ingen enskild faktor som kan förklara allt.

Extremistgrupper använder nätet både för information och för desinformation. IS publicerar filmer på sociala medier, men deras betydelse för radikaliseringen är inte klarlagd.

– När jag själv var ung på 1970–80-talen skylldes allt på videovåldet – nu hävdas ibland att all extremism är nätets fel. Vi vet inte detta.

Så kallade ensamvargars självradikalisering har beskrivits som en process där individen låser in sig i en filterbubbla på nätet. Men radikalisering av grupper som åker till kriget i Syrien sker inte i ett vakuum (se även intervju med Chares Demetriou här intill) och det finns ett samband med tidigare kriminalitet, påpekar Dan-Erik Andersson.

Demokratiminister Alice Bah Kuhnke – som idag inte längre har ansvar för de  här frågorna – fick hård kritik för att inte tillräckligt driva på arbetet mot våldsbejakande extremism i kommunerna. En delförklaring är att det saknas genomarbetade -evidensbaserade metoder att angripa problemet, menar Dan–Erik Andersson. Lunds kommuns sätt att hantera en 17-åring som återvänt från IS lyftes dock fram av ministern i debatten. Även Dan-Erik Andersson tycker det är ett bra exempel på fungerande samarbete mellan polis och socialtjänst.

– Men när polis och rättsvårdande myndigheter gjort sitt och kommunens samordnare slog fast att socialtjänstlagen gäller och att 17-åringen skulle ha tillgång till samma vård och rättigheter som alla i samhället, väckte det starka protester och fallet körs till exempel fortfarande på ryska tevekanaler som bevis för den svenska naiviteten och slappheten, berättar Dan-Erik Andersson.

Arbetet mot våldsbejakande extremism måste ske på flera nivåer samtidigt, menar han.

– Alla är överens om att vi ska ha nageln i ögat på dem som åker ut och ansluter sig till exempelvis IS. Självklart ska vi satsa mycket resurser så att polis, åklagare och experter kan göra sitt jobb och självklart ska de som begått brott straffas. Kanske måste lagen ändras, kanske ska vi göra som i Belgien, där det är brottsligt bara att lämna landet för att åka till IS.

– Samtidigt måste samhället skydda sig genom att förebygga fortsatt radikalisering här och nu och genom att hantera dem som tagit sig från de här våldsmiljöerna, som inte begått brott och som behöver återanpassas i samhället. Att lyckas med det ligger i allas intresse.

Britta Collberg

Uppdragsutbildningen mot våldsbejakande extremism

Uppdragsutbildningen Våldsbejakande extremism i Sverige – individ, samhälle, ideologi och praktik ges av Lunds universitet under tjugo veckor från april till oktober. Beställare är Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism.

Sveriges främsta experter på området undervisar på kursen. Förutom forskare vid Lunds universitet deltar exempelvis Mattias Gardell, Uppsala, som föreläser om ”ensamvargar”, Christer Mattsson, Göteborg, som föreläser om ”Kungälvsmodellen” som hjälpt männi-skor att lämna högerextrema miljöer, Hans Brun och Magnus Ranstorp, båda experter på terrorism vid Försvarshögskolan, samt Lisa Kaati, Totalförsvarets forskningsinstitut, som undervisar om nätets betydelse för våldsbejakande extremism.

Kursen sker huvudsakligen på distans men omfattar också nio heldagar i Stockholm. Varje vecka skickas ett elektroniskt brev ut kring veckans tema. Breven kommer att innehålla texter, artiklar, filmklipp och bildspel och sammanlagt fjorton podcasts producerade speciellt för kursen av radiojournalisten Lars Mogensen.

Se resten av artiklarna i temat ”Extremism i den digitala tidsåldern”