Forskning, Teknik, Tvärvetenskap

Lunarc – universitetets kraftcentrum

I en stor datorhall på Margareta­vägen i Lund, bredvid LDC, surrar det för fullt. Här jobbar superdatorerna Alarik, Erik och Platon – Sydsveriges kraftfullaste – med att räkna ut komplexa problem som lundaforskare inte förmår bringa ordning i på egen hand. Just nu samsas en simuleringskörning av ett kommande MAX IV-strålrör med beräkningar i astrofysik och data från Lund University Bioimaging Center.

Lunarc 1 LITEN

Anders Follin tittar till superdatorerna på Lunarc.

– Det är faktiskt en hel del LU-forskare som inte känner till att vi finns och är en gratis resurs för alla universitetets forskare i beräkning, lagring och vetenskaplig visualisering. Det är bara att höra av sig, man behöver ingen specialistkompetens på det här området, lovar Anders Follin som är teknisk chef för Lunarc, som är namnet på det kompetenscentrum som superdatorerna är ”anställda” hos.

Det är alltså inte bara hårdvara som Lunarc tillhandahåller, utan också expertis och projektdeltagande, vilket gör Lunarc unikt som universitetsresurs, i Sverige åtminstone.

Lunarc startades redan 1986 av forskare i byggnadsmekanik och i teoretisk och fysikalisk kemi på LTH, men fick snabbt spridning bland de våta fakulteterna. Också Anders Follin har rötter i byggnadsmekanik, men arbetar sedan 2010 på Lunarc efter ett antal år i datorindustrin. Han ser en klar fördel med sin forskarbakgrund.

– Det gör att jag snabbt kan sätta in mig i frågorna, konstaterar han.

Utrustningen byts ut och uppdateras kontinuerligt. Vissa inköp genom åren har varit mindre lyckade, men de flesta har fallit väl ut, enligt Follin. I vår uppgraderas datorerna för 10–12 miljoner kronor, vilket kommer att snabba på beräkningarna ytterligare.

Men det handlar inte bara om att vara störst och snabbast utan också flexibel, betonar Anders Follin som ser just användarvänlighet och anpassningsbarhet som ett växande behov. I takt med att allt fler discipliner behöver kunna hantera stordata blir spännvidden på problemen större.

Tjänsterna och resurserna är som sagt gratis, men behöver man kompletterande unik specialutrustning för att möjliggöra en viss typ av vetenskapligt dataflöde får man betala det själv. Apparaten placeras på Lunarc.

– Det blir bättre så, eftersom vissa beräkningar behöver snabb åtkomst till andra system, här eller hos övriga centra i Sverige som vi är uppkopplade mot. Dessutom trivs utrustningen bäst i en över-vakad och kyld datorhall, säger Anders Follin.

Fast de riktigt stora beräkningarna, t.ex. inom högenergifysikforskningen WLCG, måste delas upp på flera centra.

– Vi klarar inte allt, tyvärr. Högenergifysikforskningen är dock ett bra exempel på hur man kan lösa ”big data” genom att samarbeta på internationell och europeisk nivå. Och det är till syvende og sidst få forskare som jobbar med sådana extrema datamängder, menar Anders Follin.

Text: Kristina Lindgärde

Foto: Gunnar Menander

Läs resten av artiklarna i temat om big data

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *