Allmänt, Forskning

Lund störst i Sverige på Open Access-publicering

Open Access innebär fri tillgång till vetenskapliga publikationer. Från en trevande ­början i slutet av 1990-talet har rörelsen nu fått kraftig fart. Den öppna data­basen LUP, Lunds universitets publikationer, får allt fler inlagda texter och blir också allt mer använd av omvärlden.

khq_1

Bibliotekarie Kristoffer Holmqvist.

I genomsnitt görs numera 1700 nedladdningar av tidskriftsartiklar, konferenspresentationer och avhandlingar från LUP varje dag.

– Förra året hade vi dubbelt så många nedladdningar som året dessförinnan. Det kan till stor del förklaras med att materialet i LUP ständigt växer. Samtidigt har också synligheten i olika söktjänster ökat, säger -Kristoffer Holmqvist.

Med 11 000 fulltexter har LUP bidragit till att Lunds universitet ligger etta i Sverige och som nr 20 i Europa i den senaste Cybermetrics-rankingen. Rankningen görs av det spanska vetenskapsrådet och bygger bl.a. på mängden fritt tillgängliga forskningspublikationer vid olika universitet.

Att det går att ladda ner forskningsartiklar gratis från Internet beror på den så kallade Open Access-rörelsen. Den startade som en reaktion på att de traditionella vetenskapliga tidskrifterna blivit så dyra. Biblioteken fick svårt att klara de höga prenumerationskostnaderna, och forskare och finansiärer såg ett både forskningsmässigt och demokratiskt problem med att så mycket material stängdes inne bakom prenumerationsavgifternas murar.

Det finns idag två sätt att kringgå problemet. ”Parallellpublicering” innebär att forskaren publicerar sig i en traditionell tidskrift men efter en viss tid får lägga ut texten också i LUP eller något annat öppet arkiv. Det andra sättet är att publicera sig i en av de många nya Open Access-tidskrifterna, där materialet genast blir fritt tillgängligt.

När dessa tidskrifter först kom sågs de inte sällan som ett B-lag som seriösa forskare borde undvika. Men numera har många av dessa förlag och tidskrifter, som BioMed Central och PLOS One, lika hög status som jämförbara traditionella tidskrifter.

– Anseende är ju en sak som det tar några år att förtjäna. Men Open Access-tidskrifterna går stadigt framåt i mätningarna av ”impact factor”, vetenskapligt genomslag, säger Jörgen Eriksson från Universitetsbiblioteket.

Open Access-tidskrifter tar per definition inga abonnemangsavgifter. I stället är det forskarna som får betala för att – efter vederbörlig bedömning av vetenskapliga granskare – få sina artiklar publicerade. Universitetet kan hjälpa till genom en central fond för OA-publicering, som står för halva publiceringskostnaden.

Jörgen Eriksson och Kristoffer Holmqvist är övertygade om att det fritt tillgängliga forskningsmaterialet kommer att fortsätta växa. USA och Storbritannien har redan beslutat att statligt finansierad forskning ska vara fritt tillgänglig. I Sverige arbetar Vetenskapsrådet med en utredning om samma sak. Även EUs nya forskningsprogram Horizon 2020 ställer krav på fri tillgång till den forskning man finansierar.

Det talas också om en bättre uppföljning på området.

– Vetenskapsrådet och andra forskningsråd kräver ju att deras anslagsmottagare ska göra sina resultat fritt tillgängliga. Men man har inte kontrollerat om detta verkligen sker. En effektivare uppföljning ger säkert ytterligare skjuts åt den fria publiceringen, säger Kristoffer Holmqvist.

Han möter ibland forskare som tycker att fri publicering verkar krånglig eller omöjlig. Själv menar han dock att hindren alltid brukar gå att övervinna, och säger att UB och fakultetsbiblioteken gärna hjälper till med rådgivning.

 Ingela Björck

OPEN ACCESS VID LU

• Under förra året gjordes över två miljoner nedladdningar ur data-basen LUP, Lunds universitets publikationer, vilket är dubbelt så mycket som under 2011.

• Den största textkategorin i LUP är uppsatser och examensarbeten. Därnäst kommer tidskriftsartiklar samt konferensbidrag och avhandlingar.

• Sex av tio avhandlingar från 2012 las in i LUP med fri tillgång till antingen hela texten eller ”kappan”. Andelen avhandlingar är störst från områdena medicin, teknik och naturvetenskap, men avhandlingar från HT och S-fakulteterna blir oftare nedladdade.

UB (publicera@lub.lu.se) och fakultetsbiblioteken ger råd i publiceringsfrågor.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *