Forskning, Teologi

Fotograferade japanska maffiatatueringar

På en pub i Yokohama fick religions­historikern Andreas ­Johansson av en slump kontakt med den japanska maffian Yakuzan. I två veckor ”hängde han med maffian”. Och snart kommer hans bok om Yakuzans tatueringar och deras betydelse.

yakuza2 LITEN

Tatueringar som täcker ryggen och går ner över axlar och överarmar kallas suit, alltså kostym. Mitten av bröstet lämnas fritt för att tatueringen inte ska synas om man bär en traditionell kimono (se foto nedan).

Hösten 2014 deltog Andreas Johansson i en konferens i Yokohama. På kvällen gick han en vända på stan och hamnade på en pub där han kom i samspråk med en japansk man. Andreas berättade om sitt intresse för religiösa symboler som används i sammanhang som inte är religiösa. Mannen berättade då att han kände folk i Yakuzan, den fruktade maffian, och att symboler är viktiga för medlemmarna som tatuerar in bilder med olika betydelse på kroppen. Andreas blev nyfiken yakuza6och slängde ur sig att det vore kul att intervjua någon om detta. ”Kom hit på fredag så får du träffa en boss” sa mannen.

– Jag kunde inte riktigt tro på det. Men jag gick tillbaka – och där mötte jag mycket riktigt maffiabossen, berättar Andreas Johansson för LUM.

De fick bra kontakt och efter samtalet följde en mejlväxling. Ett år senare var Andreas Johansson tillbaka i Yokohama, inbjuden att göra intervjuer och fotodokumentera tatueringarna.

– Jag hängde med Yakuzan i två veckor, förklarar han.

Den japanska maffian sysslar med organiserad brottslighet men är inte hemlig till skillnad från t.ex. den italienska. En del av verksamheten hamnar inom lagens råmärken och man har kontor helt öppet. -Medlemmarna är offentliga personer och finns på en motsvarighet till Wikipedia.

– Yakuzan är hierarkiskt uppbyggd och består av ett flertal ”bossar” som var och en har åtta medarbetare under sig. Dessa måste varje år registrera sig hos polisen. Det är ett konstigt system, de är offentliga och hemlighetsfulla på samma gång. Det är ett slags brödraskap, sammanfattar Andreas Johansson.

Yakuzan sysslar med knark och spel, trafficking, utpressning och beskyddarverksamhet. Men de ser sig samtidigt som folkets vän, ett slags Robin Hood-figurer, och hämtar inspiration ur berättelser om olika samurajhjältar.

Andreas Johansson

Religionshistorikern Andreas ­Johansson har studerat japanska maffiatatueringar.

– Vid den stora tsunamin för några år sedan var medlemmar ur Yakuzan först på plats för att hjälpa de drabbade. Och när de går ut och äter så är det sällan på lyxställen, utan på folkliga krogar.

Yakuzan är ett samlingsnamn för de många klaner som maffian består av och som också ibland ligger i fejd med varandra, berättar Andreas Johansson. Den klan han följde är den största och har funnits i drygt hundra år: Yamaguchi-gumi.

– Det pågick ett krig mellan den och en annan klan när jag var där, fast jag märkte inte av det.

Så är det också som regel för japanska medborgare – uppgörelserna sker inom klanerna och dödligt våld är ovanligt i samhället som helhet.

På den korta tid Andreas Johansson var i Yokohama hann han träffa inte bara underhuggare, utan också bossens familjemedlemmar.

– Det var lite nervöst i början men sen blev vi goda vänner. Det låter kanske lite provocerande men det var ett väldigt trevligt besök. De är brottslingar, men också människor.

Bossen är ett slags fadersfigur och när man samlas kan ”fadern” dela ut mat till sina respektive ”barn”.

– Jag blev behandlad som en medlem i Yakuza-familjen och också jag fick mat direkt av bossen vid de här tillfällena.

Andreas Johansson ställde också kritiska frågor, men det var tatueringarna och deras andliga betydelse, intervjuerna och fotodokumentationen som var det centrala.

– Kameran var väldigt viktig; den var mitt passerkort.

Både före och efter har han funderat över vad han gav sig in på. Vilka risker tog han egentligen? Kunde det verkligen vara så här lätt att komma Yakuzan in på livet?

– Jag tror helt enkelt att jag träffade rätt person. Någon som förstod och delade mitt intresse för de här symbolerna.

Britta Collberg

FAKTA Yakuzan

Den japanska maffian Yakuzan har uppskattningsvis 60.000 medlemmar, men är på nedåtgående på grund av hårdare rättslig kontroll.

Yakuzan består av olika klaner – ibland i fejd med varandra. Varje klan är indelad i undergrupper som leds av bossar.

Efter att tatueringar förbjöds i Japan i slutet av 1800-talet kom de att starkt förknippas med Yakuzan. Än i dag, ett halvsekel efter att tatueringar blivit lagliga igen, är det exempelvis få badhus som låter tatuerade komma in.

OM tatueringarna

Det krävs drygt 200 timmar av plågsamma stick för hand, med en metallnål som är fastsatt på en bambupinne, för att få de tatueringar som är vanliga inom den japanska maffian Yakuzan. Bilderna kan täcka stora delar av kroppen, ibland även könsorganen.

– Tatueringen är en sorts initieringsrit. En medlem kan tatuera in namnet på sin boss för att visa lojalitet. Om han hamnar i fängelse visar tatueringen tillhörighet och inger respekt, säger Andreas Johansson.

Hans fotodokumentation av tatueringar i klanen Yamaguchi-gumi visar att de symboler som medlemmarna bär kan ha mycket olika inte sällan andlig betydelse, mer besläktad med skrock än religiös tro i modern mening.

– Även om man bär en bild av en mycket känd shinto-buddhistisk gud, så har man ofta en personlig tolkning och relation till den guden.

Bilder av samurajhjältar är vanliga – Yakuzan har enligt en av legenderna sina rötter hos samurajerna. Bilder av koi-fisk, en slags karp, symboliserar en strävan uppåt och önskan att bli det mäktigaste av alla mytiska djur – draken, som är en annan vanlig symbol.

– Enskilda maffiamedlemmars historia speglas också i bilderna, som skapas i samspel med den som tatuerar. Så var fallet med en man med fattig bakgrund som jag mötte. Han hade en groda tatuerad på sin arm. Den symboliserade att han aldrig skulle bli fattig igen; om han spenderade 50 mynt, så skulle han få dem tillbaka… Grodan var som en besvärjelse och en försäkring.

Men Yakuzan är inte opåverkad av globaliseringen. Även om de traditionella japanska gudarna håller ställningarna så blandar yngre maffiamedlemmar allt oftare upp dem med bilder från amerikansk gängkultur, t.ex. revolvrar och uttryck som ”Bad boy”.

Britta Collberg

Fotnot: Andreas Johanssons fotobok ”Yakuza Tattoo” utkommer i april på förlaget Dokument Press.