Allmänt, Humaniora

LU har fått sin egen litteraturhistoria

– Vi har en tendens att glömma bort universitetets roll i vår kultur, säger Katarina Bernhardsson, en av fyra redaktörer till ”En lundensisk littera­turhistoria”.
Det är ett praktverk om tiden från 1666 och framåt, där hundra skribenter skriver om 200 författare med anknytning till Lunds universitet. Under bokens tillblivelse har redaktörerna förvånats över mängden av författare så under­titeln ”Lunds universitet som litterärt kraftfält” saknar inte täckning.

Redaktörerna Daniel Möller, Katarina Bernhardsson och Johan Stenström med den 500 sidor tjocka ”En lundensisk litteraturhistoria” – som kan vara världens första universitetslitteraturhistoria!

En annan av redaktörerna, Johan Stenström, säger att denna litteraturhistoria möjligen kan vara världens första universitetslitteraturhistoria. Åtminstone med det systematiska upplägg som visar vilka författare som studerat eller haft anknytning till universitetet. Boken är indelad i fem tidsperioder från 1600- och 1700-tal till den femte och sista från 1980 till 2017.

– Det är slående hur universitetet ändrar karaktär genom åren, säger Johan Stenström, som för egen del tagit sig an ett antal bortglömda 1800-talsförfattare.

Med boken vill redaktionen – som även består av Göran Bexell och Daniel Möller – visa på akademins betydelse som inspiration och drivkraft för författare som på olika sätt varit knutna till Lunds universitet. Skribenterna i boken har uppmuntrats att med en lundensisk hållning av både lätthet och tyngd skriva personligt hållna berättelser om författarna. Till exempel skriver Björn Larsson om Hans Alfredson, Kalle Lind om Mikael Wiehe, Stig Persson om Sten Broman och Amelie Björck om Sigrid Combüchen.

– Lund som stad och universitetet i litteraturen ger en komplex bild – såväl en plats som kan framställas som inskränkt och alkoholindränkt eller som utvidgar sinnen och erfarenheter, säger Katarina Bernhardsson, som bidrar med en text om hur akademin skildras i studentromaner.

Förutom författarporträtten innehåller den lundensiska litteraturhistorien allt från texter om boktryckare i Lund, tal och akademisk vältalighet, lundaspex, studentromaner, Q-versen till hur det är att växa upp i ett akademikerhem.

Bokens sista avsnitt handlar om Lunds universitets författarskola som 15-årsjubilerar i år och som redan har producerat flera kända författare. Intressant tycker också Johan Stenström det är hur de kvinnliga författarna tar allt större plats i modern tid.

– I början fanns det inga – nu är de fler än männen, konstaterar han.

Redaktörerna tycker att det nästan två år långa bokprojektet varit lustfyllt och okonventionellt och det har inte varit svårt att få folk att skriva – trots att allt arbete varit ideellt. Boken på sina 500 sidor blir nu Universitetshistoriska sällskapets årsbok 2018 – och den lanserades under Kulturnatten både på Gleerups och Pufendorfinstitutet. Presumtiva läsare hoppas man hitta bland litteraturintresserade lundastudenter och alumner och bland andra med intresse för Lund och litteratur.

Text & foto: Maria Lindh

FOTNOT: Redaktionen består av Göran Bexell, professor em. i etik, Johan Stenström, professor i litteraturhistoria, samt Katarina Bernhardsson och Daniel Möller, båda forskare i litteraturhistoria. Finansiär är Thora Ohlssons stiftelse och boken ges ut av Makadam förlag.