Allmänt

Malmö universitet – komplement eller konkurrent?

Två universitet inom två mils avstånd blir verklighet efter årsskiftet då Malmö högskola blir universitet. Vilka konsekvenser det får för Lund är inte givet. Ett komplement eller en konkurrent? I Lund är stämningen försiktigt positiv.

Av tradition har relationen mellan det akademiska högsätet Lund och det saltstänkta folkliga Malmö varit sval. Även på den tiden då nästan all högskole- och universitetsverksamhet i Malmö tillhörde Lunds universitet. När Lund var som störst i Malmö hade man Musikhögskolan, Teaterhögskolan, Tandvårdshögskolan (Odontologiska fakulteten), Lärarhögskolan och en del kortare ingenjörsutbildningar i LTH:s regi.

Att Malmö nästan alltid har känt sig styvmoderligt behandlad av Lund vittnar tidigare lärare och rektorer om. Lars Haikola som var Lärarhögskolans sista rektor i Lunds universitets regi menar att lärarutbildningen kommer ur en forskningssvag tradition och har (sedan 1977 års högskolereform) alltid eftersträvat bättre forskningsresurser.

– Den forskningssvaga Lärarhögskolan upplevdes som den icke-akademiska lillasystern i den tunga lundensiska akademin. Det geografiska avståndet hade väl också en viss men inte avgörande betydelse, säger Lars Haikola som senare blev universitetskansler.

När Malmö högskola startade för snart tjugo år sedan föll det sig naturligt för Lärarhögskolan, Tandvårdshögskolan och de kortare ingenjörsutbildningarna att lämna Lunds universitet. Per Olof Glantz, professor emeritus i odontologi, var bland annat prorektor i Lund ett par år innan han blev Malmö högskolas första rektor vid starten 1998 – ett uppdrag han behöll till sin pensionering fyra år senare. Per-Olof Glantz säger att den odontologiska fakulteten hade en lång bakgrund som internationellt erkänd forskningsenhet och han minns uppbrottet från Lunds universitet som emotionellt.

– Men med tanke på fakultetens inriktning och verksamhet var alla som tillhörde den eniga om nödvändigheten att tillhöra den nya Malmö-enheten. Vi var också några som såg det som en utmaning att försöka få till stånd en del akademiska förnyelser som varit svåra att genomföra inom Lunds universitet, säger Per-Olof Glantz.

En del lärare även inom andra ämnen i Lund tyckte det kändes spännande med uppstickaren i Malmö, och drogs med av den entreprenörsanda som rådde kring den nya högskolan. Wilhelm Agrell, professor och spionforskare, var en av dem som följde med till Malmö men återvände till Lunds universitet efter några år.

Anders Persson.

Anders Persson, professor och prefekt vid Institutionen för utbildningsvetenskap vid Lunds universitet, har också arbetat vid Malmö högskola. Han är inte så förtjust i att den nu blir universitet vilket han menar skett på politiska snarare än vetenskapliga grunder. Men nu när det ändå sker så tycker han att Malmö och Lund ska försöka samarbeta och undanröja de hinder och eventuell destruktiv konkurrens som kan finnas mellan de bägge lärosätena.

– Jag hoppas på en process av nyfiket närmande där vi studerar varandras olika färdigheter, styrkor och möjligheter till nya samarbetsformer, säger Anders Persson.

Han tycker att universitet ska värna om den vetenskapliga integriteten och vara starka institutionellt och att Lunds universitet lever upp till det.

– Det vore bra att skapa den styrkan hos Malmö också!

Det förekommer redan en del samarbete mellan hans institution och Malmö högskola. Bland annat köper Lund in den verksamhetsförlagda utbildningen (praktiken) för sina lärarstudenter av Malmö och man har också ett visst studentutbyte lärosätena emellan.

Anders Persson sitter även i fakultetsstyrelsen för HT och han menar att både humaniora och samhällsvetenskap far illa i tider av snävt nytto- och managementtänkande.

– Kraven på snabba resultat är inte alltid produktiva. Universitet måste förbli mångfacetterade institutioner där oväntade saker kan hända när olikheter möts. Man har lyckats bra med detta inom delar av Malmö högskola, något Lunds universitet skulle kunna lära sig en del av, säger han.

Bo Ahren

Vicerektor Bo Ahrén är den inom universitetsledningen som är särskilt ansvarig för samverkan. Han tycker att Malmös universitetsstatus är ett tillskott för lärosätena i södra Sverige som är bra i balansen mot Mälardalen.

– Men det är viktigt med ett ansvarsfullt samarbete som kan ge synergieffekter.

Han menar att det redan finns flera goda samarbeten inom bland annat socialt arbete, stadsplanering och jämlik hälsa. Och på den vägen måste det fortsätta.

– Annars finns det en fara i att vi gör samma saker och konkurrerar om samma pengar.

Bo Ahrén tycker att det är viktigt för hela regionen att det finns ett världsledande universitet som Lunds i Skåne. Och därför vore det inte bra för någon part om Malmö växer på Lunds universitets bekostnad.

Andra synergier förutom gemensamma forskningsprojekt som Bo Ahrén kan se är samutnyttjande av lärarkompetens. Att Malmö högskolas sjuksköterskeprogram ligger granne med Medicinska fakultetens kliniska forskningscentrum CRC i Malmö, kan bädda för ytterligare samarbete i framtiden. Bo Ahrén ser också infrastruktur som ett område att undersöka synergier kring.

– Alla tycker att infrastruktur är viktigt, men ingen tar riktigt ett övergripande ansvar. Behovet är stort överallt.

Några formella samtal eller möten på ledningsnivå kring framtida samarbetsmöjligheter mellan Malmö och Lund har dock inte förekommit.

– Ännu har det inte blivit av att vi satt oss ner i några konkreta diskussioner – men det ska vi göra, säger han.

Den fara som Bo Ahrén och flera med honom ser gällande konkurrensen om pengar finns förstås, och handlar i första hand om de direkta statsanslagen.

– Forskningsresurserna är naturligtvis begränsade och precis som när andra högskolor som exempelvis Karlstad och Örebro blev universitet höjdes deras forskningsanslag, och så blir också fallet i Malmö, säger Johan Gribbe, utredare vid Universitetskanslersämbetets analysavdelning.

Han ligger bakom den rapport om forskningsfinansiering vid svenska universitet och högskolor som kom tidigare i år om intäkter till forskning och utbildning på forskarnivå 2005–2015*.

Basanslagens storlek är historiskt betingade, men 2009 införde den borgerliga regeringen en prestationsmodell där externa medel och publikationssiffror räknades in.  Detta innebar att fördelningen av nya anslagsmedel skulle ske i konkurrens mellan lärosätena. Förra året modifierades modellen för att förstärka högskolorna och de små universiteten. Lärosätena delades in i grupper, och gruppen med små och nya lärosäten fick 90 miljoner att dela på i ökat anslag till forskning och gruppen stora och breda universitet fick 100 miljoner.

Malmös direkta statsanslag för forskning och utbildning på forskarnivå ökar nu med 90 miljoner 2018, och de pengarna tas från de 1,3 miljarder kronor som utgörs av den totala nivåhöjningen (som kom med forskningspropositionen) under perioden 2017–2020.

Så generellt betyder det att Malmö universitet växer på andra universitets och högskolors bekostnad, men inte specifikt på Lunds.

– Den resurstilldelningsmodell som använts de senaste åren ger inte den regionala effekten, säger Johan Gribbe.

Maria Thuveson.

Inom Vetenskapsrådet tas inte heller någon regional hänsyn. Maria Thuveson är chef för avdelningen för forskningsfinansiering och hon menar att det endast är kvaliteten på forskningsprojektet som avgör vem som får pengar eller inte.

– Varifrån eller från vem ansökningen kommer från är ointressant för oss, säger hon och betonar att rådet saknar rättviseaspekt – såväl regional som annan.

Indirekt kan förstås Malmö, som redan får mycket anslag från Vetenskapsrådet, komma att bli en vassare konkurrent om de med hjälp av de ökade statsanslagen höjer kvaliteten på sin forskning.

– Men inte mer konkurrent till Lund än till andra lärosäten, säger Maria Thuveson.

Malmö lägger sig nu i topp bland de mindre universiteten med undantag av Umeå som är överlägset störst med 4,2 miljarder i årsomslutning. Därefter kommer Malmö med cirka 1,4, Örebro med 1,3, Karlstad med 1,2 Linné med drygt en miljard och Mittuniversitet strax under en miljard i årsomslutning. Den motsvarande siffran för Lunds universitet är drygt åtta miljarder och Uppsala universitet 6,6 miljarder kronor.

Maria Lindh

FOTNOT I. Till de stora utbildningsprogrammen som bedrivs parallellt av Malmö högskola och Lunds universitet hör lärarutbildningen och sjuksköterskeprogrammet.

FOTNOT II: Se hela UKÄ:s rapport ”Forskningsfinansieringen vid svenska universitet och högskolor: Intäkter till forskning och utbildning på forskarnivå 2005-2015” på UKÄs hemsida www.uka.se och vidare under publikationer och rapporter.

Lunds universitet i Malmö

Medicinska fakulteten vid Lunds universitet har två av sina sex institutioner i Malmö, Institutionen för kliniska vetenskaper och Institutionen för translationell medicin. Lunds universitet har också hela sin konstnärliga fakultet med Musikhögskolan, Teaterhögskolan och Konsthögskolan i Malmö.