Forskning, Tvärvetenskap

Mångsidig forskning om hetta och hälsa

Redan nu sliter miljoner arbetare världen över i temperaturer över 30 grader, och fler blir det i takt med den globala uppvärmningen. LU har flera forskargrupper som på olika sätt studerar kopplingen mellan klimatförändringar och hälsa.

Indien

Byggnadsarbete är ett tungt arbete, särskilt i temperaturer uppåt 40 grader som på sommaren i Indien.

– Problemet med värme som skadar hälsan gäller inte bara framtiden. Det är redan här, säger doktoranden Karin Lundgren från Institutionen för ergonomi och aerosolteknologi.

Hon har varit i Chennai i Indien och studerat arbetsmiljön på bland annat en kakfabrik och en matservering. Mätningar på arbetarna visade att arbetet låg på gränsen för vad den mänskliga kroppen klarar av. En bagare hade till exempel en puls på uppåt 140 under fyra timmar i sträck, inte för att hans arbete var så tungt utan på grund av värmestress.

För att samla forskare på området hetta och hälsa tog Karin Lundgren initiativ till ett seminarium den 30 maj där deltagarna presenterade sin forskning på området.

– Min förhoppning är att mötet ska kunna leda till nya samarbeten nu när vi träffat varandra, sa hon.

Luftkonditionering är ett självklart sätt att möta problemet med heta arbetsplatser. Men dels har många småföretag inte råd med detta, dels ger en ökad luftkonditionering bara ännu mer växthusgaser och ett ännu hetare klimat. Och för arbetsplatser utomhus är den förstås ingen lösning alls. Där hjälper bara en långsammare arbetstakt samt fler och längre pauser.

– En del arbetsplatser i Asien har lunchpauser på fem timmar under den heta årstiden. Men om man pendlat långa sträckor hinner man kanske knappt hem på den tiden. För kvinnor är detta ett jätteproblem, eftersom de långa arbetsdagarna går ut över barnen, sa arbetsmedicinaren Kristina Jakobsson.

Hennes punkt vid seminariet handlade om en gåtfull typ av kronisk njursjukdom som till skillnad från andra njursjukdomar inte är kopplad till övervikt, diabetes och högt blodtryck. Den här typen har hittats i delar av Centralamerika, Indien och Sri Lanka, oftast hos lantarbetande män.

– Vi har funderat på olika tänkbara orsaker: infektioner? miljögifter? ormbett? läkemedel? sa Kristina Jakobsson. Hon är med i ett internationellt forskarnätverk på området, och tror själv mest på värmestress i kombination med vätskebrist. Sockerarbetare i Nicaragua, som arbetar i stark hetta och har dålig tillgång till vatten, är t.ex. en grupp som drabbats hårt av kronisk njursjukdom.

Hetta kan också förvärra de skador som förorenad luft ger på lungor och hjärt-kärlsystem. Aerosolforskaren Christina Isaxon redovisade en mätning från Chennai i Indien, där stadsluften innehöll över 300 000 partiklar per kubikcentimeter.

– En människa andas in 10 kubikmeter luft varje dag – ännu mer om det är hett och man arbetar hårt. Vad gör det för hälsan hos utomhusarbetare i Chennai? undrade hon.

I laboratoriet för termisk miljö testar forskarna bland annat arbetskläder för värme och kyla. Det finns internationella standarder för arbetskläder och skyddsutrustning, men de är nästan alltid anpassade för västerländska kläder.

– Vi ska nu testa traditionella kläder från i första hand Asien, sa forskaren Kalev Kuklane och visade bilder på provdockan Tore i sari och salwar kameez, tunika och byxor. Dessa traditionella kvinnokläder i tunn bomull är egentligen ganska bra ur värmesynvinkel, men inte om kvinnorna måste dra på sig en extra arbetsskjorta ovanpå.

– Ibland är det cheferna som anser att kvinnorna måste ha en sådan arbetsskjorta, ibland är det kvinnorna själva som vill skydda sina kläder. Resultatet blir hur som helst att kvinnorna får svårare att tåla värmen än männen, sa Kalev Kuklane. Detta leder i sin tur till att kvinnorna måste arbeta långsammare eller ta fler pauser, vilket går ut över deras lön.

Text och foto: Ingela Björck

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *