Ekonomi, Forskning

Männen snart ikapp på hemmaplan

Från en halv procent 1974 – till 26 procent 2016. Så ser pappornas del av föräldraförsäkringen ut.
Medan kvinnorollen har förändrats dramatiskt såväl vad gäller utbildning som arbetstid, har mansrollen halkat efter. Rejält.

Jeffrey Neilson, forskare i ekonomisk historia. Foto: Kennet Ruona

– Men mannen börjar komma ikapp nu, säger Jeffrey Neilson, forskare i ekonomisk historia, som undersöker hur män och kvinnor fördelar sin tid mellan arbete och familj.

I Norden delar heterosexuella föräldrapar betydligt mer lika på hushållsarbetet än vad de gör till exempel i USA. Det kan vi se tack vare att vi jämför statistik för hur vi använder vår tid. I Sverige har Statistiska Centralbyrån, SCB, gjort undersökningar på detta område.

Att Norden fått rykte om sig som jämställdhetens vagga beror mycket just på att det är möjligt även för män att vara hemma med barn och få pengar från staten.

– Föräldraförsäkringen i Sverige är generös och flexibel. Den ger individen stor val-frihet. Och gör att vi kan välja strategiskt, säger Jeffrey Neilson, postdoktor på Ekonomihögskolan.

– Men, konstaterar han: utvecklingen har skett gradvis. Från en knapp procent 1974 när det blev möjligt för fäder att ta föräldraledigt, till 26 procent i senaste mätningen 2016.

Jeffrey Neilson la fram sin doktors-avhandling häromåret. Den handlade om hur män och kvinnor långsamt närmar sig varandra i hur de väljer att fördela sin tid mellan sina jobb och det obetalda arbetet med hem och familj. Det finns fortfarande ett glapp, men det har minskat mellan 1990 och 2010, som är det spann han har under-sökt.

Nu arbetar han tillsammans med bland andra Maria Stanfors, professor i ekonomisk historia, i en studie som handlar om hur föräldrar tillbringar tid med sina söner och döttrar. Hur länge man läser med dem, leker, pratar, delar fritidsaktiviteter, gör hushållsarbete ihop. Forskarna har utgått ifrån SCB:s siffror från 2010–2011.

– Vi försöker hitta skillnader: tillbringar man mer tid med sin son om man är pappa, eller mer med sin dotter? Vilken sorts tid handlar det om, och hur mycket?

Analysen börjar bli klar och Jeffrey Neilson berättar att de svenska föräldrarna gör mindre åtskillnad mellan sina söner och döttrar än vad föräldrar gör i till exempel Storbritannien och Kanada.

– Mödrar tillbringar, i snitt, lite mer tid med sina döttrar än vad fäderna gör. Och fäder lite mer med sina söner än vad mödrarna gör. Men det är framför allt familjer där det bara finns ett barn som påverkar den statistiken.

Allt som allt: den svenske mannen tillbringar mer tid med sina barn nu än i början av nittiotalet. Jeffrey Neilson ser med spänning fram emot år 2020 – då kommer nämligen förhoppningsvis nästa stora tidsanvändningsstudie från SCB som gör det möjligt att jämföra internationellt.

– Det vore roligt om de gjorde den studien, för jag är intresserad av att använda resultaten. Jag tror det är ganska rimligt att vänta sig en fortsatt utveckling där tidsanvändningen hos män respektive kvinnor närmar sig varandra. Jag skulle bli förvånad annars!

De konvergerande könsrollerna, eller om man så vill: att männen sakta tar större del i hemansvaret, det händer inte bara i Sverige utan även i andra länder, även om förändringarna började vid olika tidpunkter.

Jeffrey Neilson bor i Malmö men är född och uppvuxen i Kanada. Han ser medvetenheten om könsrollerna och det (hyfsat) jämställda svenska föräldraskapet varje dag. När han reser över Atlanten för att hälsa på sin släkt märker han skillnaden väldigt tydligt.

– Där är jag ensam man med mina barn på lekplatserna.

– I Sverige började den här långa historiska processen 1960. Så det här landet har haft några decennier på sig att utvecklas i denna riktning. Män har fortfarande utrymme för att anpassa sig till de förändringar som kvinnor har gjort. Jag tippar på att den här utvecklingen kommer att fortsätta.

Evelina Lindén

Läs övriga artiklar som ingår i temat ”Mansrollen”