Forskning, Juridik

Migration i blickfånget

Bilder på medtagna och utblottade flyktingar som betalat dyrt för den livs­farliga och illegala seglatsen från Afrika till Europa lämnar ingen oberörd.
– Det är vi i väst som äger migrationen. Det är vi med våra lagar och regler som gör det så farligt och svårt för flyktingarna att komma hit, säger Gregor Noll, professor i folkrätt vid LU.
Han är i Rom med två av sina doktorander för att delta i en migrations­konferens med praktiker, politiker och forskare. Arrangör är Medelhavs­institutens nätverk, USI.

Eleni, Gregor, Matthew.Rom

De tre lunda­forskarna, Eleni Karageorgiou, Gregor Noll och Matthew Scott presenterade olika ­aspekter på migrationsfrågan vid konferensen i Rom.

En av lundadoktoranderna, Eleni Karageorgiou, har arbetat med flyktingmottagning hemma i Grekland. Nu forskar hon sedan ett par år tillbaka om solidaritet och ansvarsfördelning för personer i behov av skydd inom EU och mellan EU och tredje världen. Hennes starka kritik av Dublinförordningen (se faktaruta), baserat på senaste rättspraxis, fick stort gensvar på konferensen. Flera hävdade att EU har ett för snävt perspektiv på migration, och kände oro över att det italienska sjöräddningsprogrammet ”Mare Nostrum” nu fasas ut för att ersättas av EUs gränsövervakningsenhet Frontex (se faktarutor).

– Hur ska det då gå med alla flyktingar i de båtar som sjunker, löd en fråga som inte fick något svar.

Gregor Noll intresserar sig bland annat för hur åldern på ensamkommande flyktingbarn fastställs. Han är kritisk till hur man gör idag och till de konsekvenser det leder till. Bedöms man vara över 18 år riskerar man i vissa fall att skickas tillbaka till sitt ursprungsland.

– Migranterna skickar sina barn men när de kommer hit så säger vi att de kanske inte är barn. Den mätmetod man använder sig av saknar dessutom vetenskaplig grund, ändå hänvisar man till vetenskapen och ger därigenom den hanteringen legitimitet.

Sverige och de flesta andra länder anslutna till Dublinförordningen, använder sig av radiologiska undersökningar, dvs. röntgar olika delar av skelettet som exempelvis handleder. Utifrån måtten fastställs sedan åldern. Gregor Noll ger inte mycket för de mallar som Migrationsverket går efter och som bland andra Svenska barnläkarföreningen utarbetat i samråd med Socialstyrelsen. Det krävs referensstudier från de länder som flyktingbarnen kommer, säger Gregor Noll och menar att våra barns mått här i väst inte är representativa för resten av världen.

– Dessutom finns det studier som visar på ett samband mellan krigs- och traumaupplevelser och ett förtida åldrande, säger han.

Gregor Nolls andra doktorand, Matthew Scott forskar om klimatflyktingar, och han anser att det krävs en djupare förståelse för svält bland jurister som arbetar med migrationsärenden.

Hans forskning just nu rör särskilt de som flyr från Sahelbältet, dvs. länderna i Mellanafrika.

– Växthusgasernas uppvärmning drabbar länderna i Sahelbältet hårdast och tidigast med sämre levnadsvillkor som följd.

Han berättar att folk inom Sahel redan nu flyttar mycket men att det är en väldigt liten minoritet som har råd att försöka ta sig till Europa.

– Men om antalet flyktingar stiger i samband med klimatförändringarna så kan Europa förväntas få fler asylsökande som fruktar svält.

Möjligheterna att få asyl i Europa om man flytt av klimatrelaterade anledningar är dock väldigt begränsade, visar Matthew Scotts tidigare forskning.

– För att få flyktingstatus idag krävs skador orsakade av människor, såsom krig och förföljelse – inte av naturen som cykloner, jordbävningar, översvämningar och klimatförändringar, säger han. Trots att det är vi människor som orsakar växthusgaserna…

Aktuellt och akut är problemet med flyktingströmmarna från Syrien som ingen ser något slut på.

Khaloud Mansourjpg

Kholoud Mansour på Centrum för Mellan­östernstudier beskrev övertygande det mänskliga lidandet i hennes hemland Syrien.

Kholoud Mansour kom till Lund från sin hemstad Damaskus på ett tre månaders gäststipendium för tre år sedan. Strax efter bröt inbördeskriget ut, och hon är fortfarande kvar på Centrum för Mellanösternstudier, CMES, i Lund. Nu är hon i Rom och en av palenisterna i konferensens avslutande debatt som handlar om EU:s roll i syriansk flyktingpolitik.

– Jag blir så lätt för känslosam när jag ska prata om mitt hemland, säger hon lite oroligt innan hon går upp på podiet för konferensens avslutande debatt.

Hon behåller kontrollen och är mycket övertygande när hon redogör för det mänskliga lidandet i Syrien och föreslår att EU borde ta en ledande roll för det krigsdrabbade landet.

Det hade underlättat för inte minst Turkiet, menar hennes granne på podiet, Polat Kizildag. Han arbetar med flyktingmottagning i Ankara och berättar att sedan april 2011 har Turkiet tagit emot mer än en och en halv miljon flyktingar från Syrien.

– Vi är generösa men kan inte ta emot hur många som helst. Ni i Europa tar bara emot två procent av alla flyktingar från Syrien, upplyste Polat Kizildag.

Migrationsverkets Oskar Ekblad, expert på återbosättning av flyktingar, finns också på plats i Rom och han bollar över lite ansvar till universiteten.

– Ni skulle kunna skapa egna program och stipendier för syriska studenter. Vi har en del men skulle kunna ha många fler.

Konferensen väcker många frågor men ger inga direkta svar. Den okonventionella formen uppskattas dock av lundaforskarna.

– Det är inte alltid vad som sägs under presentationerna som är viktigast utan vad som händer i pauserna, säger Gregor Noll och får medhåll av sina doktorander.

Matthew Scott och Eleni Karageorgiou tycker bägge att den tvärvetenskapliga interaktiva form emellan forskare och praktiker är mycket givande. Och Kholoud Mansour från CMES, hoppas och tror att flyktingdebatten vidgats till en bredare nivå. Hon och Gregor Noll snickrar nu också på ett seminariesamarbete dem emellan.

– Tänk att man ska behöva åka till Rom för att hitta samarbeten med sina universitetskollegor i Lund, ler Kholoud Mansour.

Text och foto: Maria Lindh

FAKTA Lundajuristernas forskningsprojekt

Forskningsmiljön ”Lund/Uppsala Migration Law Research Network (L/UMIN)” är ett samarbete mellan Uppsala och Lunds juridiska fakulteter som syftar till att lyfta och utveckla migrationsrätten i Sverige. Forskningen inom miljön belyser både internationella och nationella aspekter av migrationsrätten. Såväl doktorand-projekt som postdok-projekt ingår, och ett antal seniora forskare är knutna till miljön. I forskningsmiljön ingår även olika seminarieserier och workshops där kunskapsutbyte mellan forskare och praktiker på området migrationsrätt är av central betydelse.

FAKTA Dublinförordningen och Mare Nostrum

Enligt Dublinförordningen (som gäller i EU-länderna samt Norge och Island) får flyktingarna själva inte bestämma vilket land som ska hantera deras asylansökan. Oftast pekar Dublinförordningens kriterier ut landet de först kommer till som ansvarigt. De som kommer från Nordafrika över Medelhavet tas oftast emot av Italien (Lampedusa), Malta och Grekland.

Mare Nostrum är den italienska flottans räddningsaktion för migranter – som nu fasas ut för att ersättas av EUs gränsövervakningsenhet Frontex.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *