Behnaz Pirzamanbein både forskar och spelar badminton på hög nivå.

Men ett besked från den globala organisationen American Statistical Society, ASA, uppväger en del av besvikelsen: Behnaz Pirzamanbein är vinnare av organisationens pris för klimatrelaterad forskning inom bayesiansk statistik och får dessutom ett hedersomnämnande i kategorin statistik och miljö.

I augusti tar hon emot priset i Chicago, vid en konferens som varje år samlar omkring 7.000 statistiker från hela världen.

Pirzamanbeins forskning – som sker i samarbete med miljövetare, geologer och paleoekologister* – har varit inriktad på klimatsystemet och att kartlägga eller göra en rekonstruktion av vegetation och marktäckning genom de senaste 6.000 åren. Nästa steg är, berättar hon, att kartlägga den historiska mänskliga markanvändningen för att mäta vilken påverkan människan haft på vegetationen och därigenom klimatet.

– Att forska inom matematisk statistik är väldigt roligt. Det finns alltid möjlighet att koppla modeller till mänskliga erfarenheter och till företeelser som har direkt påverkan på våra liv.

Behnaz Pirzamanbein beskriver sig som en tävlingsmänniska som tror att många saker är möjliga för den som bestämmer sig. Därför har hon alltid jobbat hårt för att lyckas.

– Jag hade en trög start som doktorand. De data som vi arbetar med är utmanande och det var svårt och stressigt att tackla uppgiften. Som tur är har jag en handledare, Johan Lindström, som är ett bra bollplank för idéer.

Tiina Meri

FOTNOT. Paleoekologi betyder enligt NE vetenskapen om ekologiska förhållanden under livets historia, en gren av paleontologi.