Forskning, Humaniora, Tvärvetenskap

Minskat buller gör dig mycket effektivare

Vi vet att buller påverkar inlärningsförmågan, skapar irritation och stress. Detta ger i sin tur lägre effektivitet på arbetsplatsen. Vissa forskningsrön pekar mot att effektiviteten skulle kunna öka ända upp till 50 procent med rätt ljudmiljö.

Frans Mossberg är forskare på Ljudmiljöcentrum, där man nu undersöker ljudmiljöer vid universitet. Här sitter han i en ljuddämpande fåtölj på LUX.

Minnesforskare och kognitionsvetare har gjort mycket forskning på hur ljudmiljön påverkar inlärning inom skola och förskola. Nu har forskarna börjat göra studier om universitetets ljudmiljö utifrån samma modeller som man har använt i skolan.

– På universitetet krävs en god akustik då både anställda och studenter ofta ska bearbeta ett tungt intellektuellt material, säger Frans Mossberg som är forskare på Ljudmiljö-centrum vid de Humanistiska och teologiska fakulteterna. 

På universitetet är framförallt foajéer, kontorsmiljöer och föreläsningssalar stora utmaningar vad gäller ljudmiljön. När en sal har så dålig akustik att det är ansträngande uppfatta vad föreläsaren säger blir det svårt att ta till sig innehållet.

– Detta kan man lära sig av personer med riktiga hörselskador. De får jobba så otroligt mycket för att höra och för att förstå under ett föredrag att de är helt slut efteråt, berättar Frans Mossberg. 

Ljudmiljöcentrums idé är att ha ett övergripande perspektiv och samla alla discipliner som är involverade i ljudmiljöfrågor som exempelvis medicin, teknik, design, miljövård, akustik och juridik.

Medicin kommer till exempel in eftersom ljudmiljön kan trigga olika sjukdomstillstånd. Buller är en känd stressfaktor och kan påverka folk med hjärt-kärlsjukdomar, diabetes typ 2 och öka risken för stroke. 

– Ibland vill man inte ta bort ljud. Det görs också experiment för att tillföra ljud i vissa miljöer. På Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) utvecklar forskarna terapeutiska ljudträdgårdar. Dessa hoppas man till exempel ska underlätta för dementa att kunna få höra naturljud i sin vardag, berättar Frans Mossberg.

Ljudmiljöcentrum arrangerar även ett stort tvärvetenskapligt symposium på BMC i dagarna om demens och ljudmiljö.

Frans Mossberg menar att den mesta forskningen kring öppna kontorslandskap tyvärr bekräftar farhågan att det inte är en lysande idé. Men man kan jobba med olika saker för att förbättra den typen av ljudmiljö.

– Det behöver inte vara dödstyst för att det ska vara en bra ljudmiljö. Jag brukar tänka på det som ett avståndsperspektiv – man hör små ljud, som bidrar till att vi precis som fladdermöss kan orientera oss i omvärlden. Men om det till exempel skulle stå en Harley Davidson precis bredvid oss och varva då hör vi ingenting annat, säger Frans Mossberg.

Det handlar om att göra en relativ ljuddämpning av rummet och i det arbetet ingår att lära folk att visa hänsyn genom att till exempel dämpa sina röster. 

– Småprat kollegor emellan kan vara mycket störande. Vi människor är anpassade för att särskilt uppfatta människoröster och har därför svårt för att sålla bort ljud av samtal, säger Frans Mossberg.

Akustikbehandling av rummet med hjälp av takplattor, mattor och möblers material och placering är också väsentligt. En annan del i arbetet är att kartlägga störande ljud som fläktar, slamrande saker, hur folk rör sig in och ut ur rummet och så vidare. Genom att sänka reflektionerna av ljud i ett rum påverkas mänskliga beteenden per automatik. 

– Människor blir lite försiktigare och det blir en fridfullare miljö med lugn och ro för arbete eller studier, säger Frans Mossberg.

Text & foto: Gisela Lindberg