Forskning, Naturvetenskap

Möt framtidens forskningsledare: Kemisten Mikael Lund

Mikael Lund är kemisten som inte använder någon vit laboratorierock. Istället handlar hans forskning om datormodeller på atom- och molekylnivå. Att nu bli utsedd till Framtidens forskningsledare innebär både frihet och nya utmaningar

Mikael Lund

Mikael Lund visar ett alternativt sätt att beskriva en ko. Foto: Gunnar Menaner

Hur känns det att ha få utmärkelsen ”Framtida forskningsledare” av Stiftelsen för strategisk forskning och plötsligt ha tio miljoner kronor till sitt förfogande? Blir man nervös?

– Nä, mest lättad. Fast först chockad, det tog någon dag att inse vad det innebar, säger Mikael Lund leende.

Han berättar att han från början var tveksam till om han alls skulle skicka in någon ansökan. Det tar ju mycket tid att skriva sådana, vilket får vägas mot dels chanserna att få sin ansökan beviljad, dels hur akut behov man har av finansiering, förklarar han.

Nu är han såklart glad över att han ansökte, och han ser fram emot att bygga upp en större och starkare modelleringsverksamhet i Lund. Internationellt sett är de aktuella datormodellerna inom cellulosa och lera av unik karaktär. Den nya finansieringen ger en frihet som är värdefull för forskningen, konstaterar han.

Han svänger runt datorskärmen vid sitt skrivbord och visar en bildsekvens på en ko för att illustrera vad hans forskning handlar om. Kon reduceras stegvis till allt färre komponenter. Till sist återstår bara en enda kula, motsvarande kons kropp.

– Så här skulle man ju också kunna beskriva en ko, beroende på vad man är ute efter att undersöka, säger han och pekar på kulan.

Metoden kallas för grovkornighet och går ut på att göra bilden alltmer grovkornig i syfte att renodla de egenskaper man vill studera i sin datormodell. Samma princip gäller för de kemiska processer som Mikael Lund studerar med hjälp av datorn. Ju mer detaljer som är kvar, desto större beräkningskraft behövs i datorn. Alltså gäller det att istället bara ta med det mest intressanta. Då kan man lösa mycket större beräkningsuppgifter i datorprogrammet.

Med datorns hjälp studerar Mikael Lund en rad olika processer, kopplat till såväl grundforskning som tillämpad forskning. Exempelvis undersöker han hur joner och små molekyler binder till proteiner och hur detta i slutändan påverkar bindningarna mellan olika proteiner. Förståelsen för denna växelverkan hos proteinerna är viktig inte minst inom läkemedelsindustrin, men även inom livsmedelsproduktion där bland annat mjölkproteiner används i stor skala.

Som framtidens forskningsledare känner han också ett engagemang gällande de anställningsvillkor som råder för forskare. Han menar att en högre anställningstrygghet efterlyses av många forskare. Inom hans egen avdelning vid Kemiska institutionen är kravet på egen finansiering 50 procent, medan det på en närliggande avdelning är ännu högre.

– Duktigt folk riskerar att lämna akademien och gå till näringslivet istället, säger han och betonar att de starka forskningsmiljöerna OMM och eSSENCE har varit avgörande för hans egen möjlighet att etablera sig som forskare, både rent ekonomiskt och vad beträffar värdefulla kontaktytor.

I sin forskning undersöker Mikael Lund även processerna bakom hur cellulosa bryts ner. Det finns ett stort intresse inom svensk träindustri att hitta metoder som förvandlar träfibrer till textilier, konstaterar han. Även lera och cement är material som studeras. Hur cement hårdnar har exempelvis betydelse för möjligheten att göra starkare cement, vilket i sin tur kan medföra mindre materialåtgång inom byggbranschen.

– Kemisk modellering är mycket intressant eftersom vi i datorn kan utföra experiment som är dyra, farliga eller helt enkelt omöjliga att göra i laboratoriet, säger Mikael Lund och förklarar att kombinationen av datorsimuleringar och riktiga experiment ofta är oöverträffad.

Lena Björk Blixt

FOTNOT. Stiftelsen för Strategisk Forskning delar ut bidragen inom programmet ”Framtidens forskningsledare”. De ges till framgångsrika, unga forskare med goda förutsättningar att bygga upp en självständig forskarverksamhet. Av totalt 186 ansökningar valdes 20 ut. Från Lunds universitet valdes förutom Johan Jacobsson och Mikael Lund även medicinaren Anders Rosengren och atomfysikern Per Johnsson.

Läs även om Johan Jakobsson

Läs även om Per Johnsson och Anders Rosengren

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *