Administration

Myndighetskapitalet växer igen – och det kan bli dyrt!

Det är inte bara det att Lunds universitet har samlat på sig ett stort ekonomiskt överskott genom att inte använda fakultetsanslagen.
– Eftersom räntan är negativ så betalar vi dessutom för att vi inte använder pengarna, säger Lise Bröndum som har gjort en särskild utredning om myndighetskapitalet.

Lise Bröndum har gjort en särskild utredning om myndighetskapitalet vid LU.

Myndighetskapitalet handlar till största delen om anslag från staten – inte om de externa forskningsanslagen. Det gäller alltså de anslag som fakulteterna brukar säga är för låga – inte minst när det gäller utbildningen. Men inte ens utbildningsanslagen utnyttjas till fullo.

– Och det är ju faktiskt pengar som undanhålls studenterna, säger Lise Bröndum, expert som på förvaltningschefens uppdrag dels utreder hur myndighetskapitalet ser ut, dels ska komma med förslag till hur man ska komma till rätta med överskottet.

Anledningen till att detta görs nu är att Riksrevisionen ska granska hela högskolesektorns myndighetskapital – totalt 12 miljarder – och granskningen ska vara klar i höst. Man vill gärna att statens medel används.

Från departementshåll ser man också gärna att universitet och högskolor använder sina pengar. Statssekreterare Karin Röding har ställt frågan om vilka framtida strategiska satsningar sektorn planerar. 1996 tog staten tillbaka överskotten och det kostade Lunds universitet 60 miljoner kronor.

I en nationell jämförelse har Lunds universitet inte större överskott än något annat lärosäte. Genomsnittet för landet är 19 procent av den totala verksamhetens kostnader och LU ligger på 18.

– Genom utbetalningen av bidraget till ESS under föregående universitetsledning minskade det – men nu är vi tillbaka på nästan samma nivå igen, säger Lise Bröndum.

LU:s myndighetskapital uppgår till nästan en och en halv miljard, 1.457 miljoner, varav den outnyttjade forskningsandelen är 1.087 miljoner, utbildningsandelen 339 miljoner, uppdragsutbildning 30 miljoner. Men det är inte stora poster som utmärker myndighetskapitalet utan tvärtom ”många bäckar små”.

– Summan är fördelad på hela 17.000 aktiviteter. Och för många av dessa små poster gäller att de inte har rörts under flera år.

Formellt är det prefekterna som ansvarar för ekonomin men med så många små poster blir en överblick svår, menar Lise Bröndum som bland annat föreslår att småposter upp till 10.000 kronor ska slopas eller slås ihop med annat – och att aktiviteter utan transaktioner på två år ska avslutas.

Lise Bröndum ser också hur mycket av de oförbrukade anslagen som ligger på enskilda forskare och forskargrupper. Och ett annat förslag hon ger i utredningen är att överväga när nya pengar kommer att ge mindre till dem som har kvar av gamla pengar.

I kronor räknat har de stora fakulteterna mest. Medfak har 408 miljoner, LTH 337 miljoner, Natfak 281 och Samfak 108 miljoner. Ser man till procent så är det Natfak som toppar med 27 procent följt av Ekonomihögskolan med 25 och Juridicum med 21 procent. MAX IV sköter sin ekonomi och använder sina anslag, och den konstnärliga fakulteten har ett litet negativt myndighetskapital på minus två procent.

Vad är det då som gör att anslagen inte används? Det gjordes en utredning om det 2013 av Kjell Gunnarsson och Lise Bröndum menar att svaren idag är i stort de samma.

– Dels har man svårt att komma igång och få fart på sina projekt och aktiviteter, dels sparar man för risker och eventuella kommande kriser, säger hon.

Bland riskerna nämns att de externa anslagen kan komma att minska eller upphöra, att kraven på medfinansiering ökar och att kommande stora byggprojekt ökar hyrorna.

För att motverka dessa risker föreslår Lise Bröndum att man ska överväga en lokalfond för att stötta samtliga fakulteter och skapa system för att öka tryggheten för forskarna då externa bidrag minskar eller försvinner.

– Annars är riskerna inte särskilt stora, tycker hon. Sett ur ett 350-årigt perspektiv så riskerar vi i alla fall ingen nedläggning…

Andra förslag från Lise Bröndum är att universitetsstyrelsen sätter nya mål för myndighetskapitalet. Nu är målet att det 2018 ska vara 15 procent. Detta tror Lise Bröndum inte att man lyckas med, men föreslår tio procent 2022 och fem procent år 2025.

– Sen måste målet följas upp ordentligt av styrelsen och eventuellt kan man som SLU gör – kräva tio procent i skuldränta av fakulteterna om man inte lyckas.

Text & foto: Maria Lindh

FOTNOT. Beslut kring myndighetskapitalet tas i Verksamhetsplanen av universitetsstyrelsen i oktober.

Därför sparar fakulteter och institutioner

Samfak: Till nya lokaler och höja hyror

Ann-Katrin Bäcklund.

På Samhällsvetenskapliga fakulteten har man medvetet under många år behållit en del av anslagen för att täcka kostnader i samband med stora ombyggnader och förväntade höjda hyror. Men byggprojekten har dragit ut på tiden och dekanus Ann-Katrin Bäcklund tycker att det är tråkigt att överskottet därmed har legat stilla.

Här ligger alltså myndighetskapitalet nästan helt och hållet på fakultetsnivå. På den största institutionen, Statsvetenskapliga, har man ett överskott på två procent – och det är egentligen för lite, tycker prefekten Tomas Bergström. Ann-Katrin Bäcklund menar också att man bör ha ett visst överskott på forskningsanslagen om någon kris skulle uppstå.

– Men på grundutbildningsanslagen finns det ingen anledning att spara – såvida det inte handlar om just lokaler och höjda hyror, säger hon.

– Det har varit en medveten strategi från fakultetsledningen att använda kapital för att långsamt kunna minska andra kostnader i takt med att byggprojekten färdigställs – och därmed inte tvinga institutionerna att säga upp personal när det blir dags för nya högre hyror.

– Verkligheten är ju sådan att nya lokaler kostar mer och studenterna kräver fler läsplatser och då måste man ju spara på något annat. Vi får ju inte mer pengar utan snarare mindre.

Ann-Katrin Bäcklund är dock helt med på att försöka hålla nere det stora myndighetskapitalet, men hon ser förslaget om en central hyresfond som lite problematiskt.

– Gärna för mig, bara man får pengar när man behöver dem. Fast eftersom byggprojekt inte håller tiden kommer ju kapitalet ändå att ligga kvar, men då någon annanstans på universitetet.

Medfak: Överskottet ligger hos forskargrupperna

Eva Ekblad.

– Överskottet ligger ute bland forskargrupperna, säger Eva Ekblad, prefekt för Institutionen för experimentell medicinsk vetenskap.

Det är en stor institution med ett relativt stort myndighetskapital tycker hon och säger att man sakta men säkert arbetar för att få ner det.

Eva Ekblad berättar att myndighetskapitalet på hennes institution ligger på cirka 40 miljoner kronor och här ryms också 60 forskargrupper. Det blir cirka en halv miljon i överskott per grupp och ser man det så är det kanske inte så mycket…

– Det är vad forskningsledarna behöver för att klara en eventuell kris. Och man klarar inte en forskargrupp på en halv miljon särskilt länge – kanske ett par månader, säger Eva Ekblad och menar att det rent av kan vara klokt med en sådan buffert.

När det gäller överskott på grundutbildningsanslaget är målet att inte ha något överskott över huvud taget.

– Det finns det ingen anledning att ha – och vi har väldigt lite över på gu-anslaget, säger hon.

Natfak: På Biologen har man full kontroll

Christer Löfstedt.

På Biologiska institutionen har man full kontroll på sitt myndighetskapital som är fördelat på ett hanterligt antal aktiviteter och ligger på 15 procent. 

– Jag tycker inte att det är någonting att bråka om, säger prefekt Christer Löfstedt.

Han var med och byggde upp institutionen som från början hade ett underskott på 20 miljoner inom vissa verksamheter.

– Det var däremot inte roligt, och där vill vi inte hamna igen, säger han.

Men om universitetsledningen nu har fått för sig att myndighetskapitalet är ett problem och vill sanera, fortsätter Christer Löfstedt, så bör man gå direkt på de verksamheter där det finns för mycket kapital och vidta riktade åtgärder.

– Och sen låta oss övriga arbeta vidare i lugn och ro, tycker han.

Han ställer sig främmande till att spara på kapitalet för framtida höga hyror och menar att hyrorna måste kunna bäras av de årliga anslagen. Annars har Lunds universitet förbyggt sig. Och han tycker inte heller att myndighetskapitalet ska ligga ute bland forskargrupperna.

– Det bör ligga på institutions-nivå eftersom det är där ansvaret för personal och ekonomi i praktiken faller, säger Christer Löfstedt.

Maria Lindh