Administration, Forskning, Gästtyckare

När ”Challenges” blir ”Missions” – vad blir LU:s del av kakan?

EU:s nästa ramprogram fokuserar på missioner istället för som tidigare samhällsutmaningar. Det i sig kommer att bli en utmaning för ett grundforskningsorienterat universitet som LU och kräver nya arbetsmetoder bland finansiärer och forskare som söker anslag. Det skriver forskningshandläggaren Sophie Hydén Picasso.

Just nu pågår EU-kommissionens förberedelser inför nästa ramprogram för forskning och innovation som föreslås heta Horizon Europe. Varje ramprogram har sina egna premisser och sin egen terminologi. I det pågående Horizon 2020 är ”samhällsutmaningar” det begrepp som används och som även har anammats av Vinnova och andra nationella finansiärer. Det som har väckt mest uppmärksamhet i det kommande ramprogrammet är inriktningen på så kallade ”missions”. Denna till synes lilla förändring av terminologi kan få stora konsekvenser eftersom de nationella finansiärerna brukar följa i EU-kommissionens spår och vi kan förvänta oss att samma sätt att tänka snart dyker upp även hos våra svenska finansiärer. 

Som forskningshandläggare är min uppgift att ge forskare råd och administrativt stöd i ansökningar till EU:s ramprogram. Vid övergången från ett ramprogram till ett annat är den stora utmaningen att förstå och kunna förklara hur den nya terminologin och inriktningen ska operationaliseras i forskningsansökningar och projekt. Horizon 2020 med sina samhällsutmaningar förde med sig ett ökat fokus på genomslag, ”impact”, och krav på mer tvärvetenskapliga och tvärsektoriella samarbeten än förut. Fem år in i Horizon 2020 ser vi att denna utveckling inte har gynnat Lunds universitets forskare. Hur passar då den nya inriktningen på ”missions” ett grundforskningsorienterat lärosäte som Lunds universitet? Kommer ”missions” göra det svårare eller lättare för vårt fullbreddsuniversitet att ro hem ramprogramsmedel? 

Missions är som jag uppfattar det forskningsinsatser av lösningsfokuserad och framåtblickande karaktär. De ska vara ambitiösa men realistiska; djärva och inspirerande med tydliga mål som kan uppnås med mätbara resultat; de ska skära över vetenskapliga discipliner och sektorer och vara öppna för många olika typer av aktörer. Missions ska framförallt vara begripliga och upplevas som angelägna – ”citizen centered research” hamnar i fokus. Exempel på missions som lyfts fram är ”A plastic litter-free Europe by 2030”, ”Ensuring the survival of three out of four cancer patients by 2034”och ”Producing steel with zero carbon in Europe by 2030”. 

I min yrkesroll undrar jag såklart, vad kommer forskarna att behöva hjälp med för att lyckas med sina ansökningar under dessa nya premisser? Är de rustade att arbeta på detta sätt? Kommer de att vilja jobba på detta sätt och söka EU-medel fortsättningsvis? Det rör sig ändå om stora forskningspengar, som också för med sig gott anseende och viktigt inflytande. På Forskningsservice kommer vi att sätta oss in i det nya ramprogrammet för att förmedla vidare till forskare och fakulteter. Men vi vill också veta vad ni forskare tänker om de nya förutsättningarna i ramprogrammet, där nu missions är en ny före-teelse. Vad vill ni veta mer om? Vad behöver ni hjälp med för att lyckas? Vi ser fram emot att diskutera detta mer med er.

Sophie Hydén Picasso, forskningshandläggare på Forskningsservice 

Fotnot. Förslag på övergripande struktur och prioriteringar i EU:s kommande ramprogram som pågår från januari 2021 till år 2027 presenteras av EU-kommissionen i början av juni. Därefter följer en tid av förhandlingar och ett slutgiltigt program presenteras under år 2020.