Forskning, Naturvetenskap

Naturen inspirerar forskarna till gröna processer och produkter

– Här i Lund ligger vi i frontlinjen när det gäller att utveckla grön teknik för att ta hand om biomassa från jord- och skogsbruket, särskilt den delen av växternas fibrer som kallas hemicellulosa och lignin.
Det säger Henrik Stålbrand, professor i biokemi vid Kemicentrum.

Henrik Stalbrand

Henrik Stålbrand, professor i biokemi vid Kemicentrum.

Tänk på doften av multnande löv i en skog på hösten … Mycket av det beror på bakterier, så kallade aktinomyceter, och mögelsvampar i jorden som bryter ner växtrester.

Naturens nedbrytningsprocesser ger forskare nya idéer om hur bränsle, plaster, kemikalier och ingredienser till hushållsprodukter, för att nämna några exempel, kan framställas ur restprodukter från jord- och skogsbruket – något som är en av pussel-bitarna i omställningen till ett fossilfritt samhälle.

Idag används mindre än en procent av dessa fibrer för att göra nya material – det mesta bränns upp. Med hjälp av naturens egna verktyg – enzymer, bakterier, jästsvampar och så vidare – kan växtfibrerna brytas ner till mindre beståndsdelar och sedan användas som råmaterial för tillverkning av allt från lösningsmedel till livsmedelsingredienser som vanillin.

– Tidigare är det ju mest den del av växtfibrerna som kallas cellulosa som har använts som råvara framför allt inom papperstillverkningen. Samtidigt består över hälften av växternas massa av hemicellulosa och lignin. Här finns det stor potential, säger Henrik Stålbrand.

För att utveckla den gröna industriella biotekniken krävs förståelse för hur enzymer och mikroorganismer fungerar och kan styras. Forskningen är intensiv på området och i år har två nya stora projekt vid universitetet startats med hjälp av anslag från Stiftelsen för Strategisk Forskning. Henrik Stålbrand leder det ena med fokus på hemicellulosa. Professor Marie-Françoise Gorwa-Grauslund leder det andra projektet som inriktar sig mot lignin. Målet är att utveckla nya sätt att framställa användbara produkter ur förnyelsebar biomassa på ett mindre miljöbelastande sätt än idag.

Forskningen inom grön teknik vid Lunds universitet har även fokus på bränslen och bioplaster (se intervju med Rajni Hatti-Kaul på nästa sida).

– LU Biofuels är ett strategiskt forskningsnätverk som startade 2009 och som samlar runt åttio forskare inom Lunds universitet, säger Henrik Stålbrand. Nätverket har en helhetssyn på biomassa och hur man i bioraffinaderier kan framställa inte bara biobränslen utan en rad olika produkter med minimalt av avfall. Att hitta sätt att ersätta fossila råvaror är förstås centralt, men också att utveckla produkter med helt nya egenskaper som till exempel funktionella livsmedel och nya biomaterial.

Nina Nordh

Bioteknikforskare samlades i Lund

I omställningen till en bioekonomi är teknikutveckling för omvandling av biobaserad råvara till kemikalier, bränsle och material en viktig komponent och en stor utmaning. Ett stort antal forskare vid Lunds universitet är verksamma i en rad olika projekt som behandlar kemiska, biologiska och tekniska, men även samhälleliga aspekter av området. Forskarna samverkar i LU Biofuels som är ett universitetsomspännande nätverk och inom LUBIRC (Lund University Biobased Research Center) som har som mål att skapa stora tvärvetenskapliga projekt i samarbete mellan Lunds universitets forskare, institut, offentliga aktörer och industrin.

I början av november i år anordnade LU Biofuels för andra gången ”Lund Symposium on Lignin and Hemicellulose Valorisation. Symposiet samlade 133 forskare och industrirepresentanter från hela Europa. Under symposiet gavs föreläsningar om hur man med rätt förbehandlingsteknik kan ta tillvara lignin och hemicellulosa från olika råvaror och sedan omvandla dem till intressanta produkter som till exempel antioxidanter, baskemikalier, plast och prebiotika.

Läs övriga artiklar i temat

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *