Innovation, Naturvetenskap

Naturvetare om innovationer: Kollision mellan patent och publicering?

Vad är egentligen innovation? Vilken är universitetets roll? Och hur klarar man som forskare av risken för kollision mellan patent och publicering?
Det var några frågor som dryftades vid en paneldebatt om innovation vid Naturvetenskapliga fakulteten.

Olov Sterner, dekan vid Naturvetenskapliga fakulteten, är övertygad om att universitetens roll i innovationssammanhang blir allt viktigare i framtiden. Men på vilket sätt detta bör ske är värt att diskutera, menar han. Därför vill han få igång en fördjupad diskussion. I höstas producerade fakulteten en innovationsskrift med konkreta exempel från de egna forskarnas verksamhet, och i december arrangerade fakulteten en paneldebatt på innovationstemat.

I paneldebatten medverkade bland andra Christer Löfstedt, prefekt och professor vid Biologiska institutionen. Han är kritisk mot den ständiga sammanblandningen av forskning och innovation. Innovationer är oftast lika med något bra, men det är inte universitetets kärnverksamhet, menar han. Enligt Löfstedt är det ett hot mot universitetets idé när man ser lärosätena bara, eller främst, som en tillväxtmotor. Själv forskar han på doftkommunikation hos insekter, vilket kan bidra till bättre kontroll av skadeinsekter i skogen.

– Det är väldigt viktigt att motivera varför forskare lever på skattebetalarnas pengar, men det finns annan nytta än det tröttsamma tjatet om innovation. Kunskap är i någon mening nytta – vad som leder till innovationer är ofta oförutsägbart och en biprodukt, sa Christer Löfstedt vid seminariet.

Charlotta Turner, professor vid Kemiska institutionen, deltog också i paneldebatten. Hon sysslar med både forskning och innovation och uppskattar möjligheten att se sina forskningsprojekt ur andra synvinklar. När det i forskningen dyker upp något som har en innovationspotential är det dumt att inte ta möjligheten att försöka förverkliga det spåret, anser hon.

– Man utmanas av att träffa människor med helt andra perspektiv. Man måste förklara vad man gör. Processen att tvingas popularisera ger mycket, sa hon vid seminariet och konstaterade att den processen till och med har fått henne själv att förstå sin forskning bättre.

I panelen satt även Helena Ljusberg, affärsutvecklare på LU Innovation System. Hon konstaterade inledningsvis att det kommande EU-programmet Horizon 2020 har extremt mycket fokus på nytta för samhället, det vill säga att forskare som söker pengar ur programmet kommer att behöva förklara vilken nytta deras forskning har.

– Varför är det inte mer folk här idag?! frågade hon sig vidare och konstaterade inför den fåhövdade publiken att hon tror att det finns en mycket stor innovationspotential hos många forskningsprojekt.

Helena Ljusberg betonade också att LU Innovation System sätter forskningen högst, det vill säga att man jobbar med att göra patenteringar som inte hindrar en tidig vetenskaplig publicering.

– Naturligtvis blir det ibland konflikt, men numera färre sådana, eftersom juristerna har blivit bättre på att skriva avtal så att inte industrin sitter och håller på resultaten, sa hon vid seminariet.

Inbjuden till paneldebatten var även Clas Runnberg, styrelseordförande för PULS AB, ett företag som inriktat sig på att hjälpa forskare med innovationsidéer inom life science-området. För många forskare upplevs det som ett problem att förhålla sig till just själva patentprocessen i ljuset av att man behöver publicera sig vetenskapligt. Clas Runnberg höll med Helena Ljusberg om att det går att komma runt detta problem. Han passade också på att varna för att det finns patentbyråer som tar sig an kostsamma uppdrag utan att först ha bedömt, och kommunicerat, eventuella brister i det skydd patentet kommer att erbjuda.

– En del forskare tror att de har ett säkert patent, som sedan visar sig vara dåligt skrivet, sa han.

Clas Runnberg tycker för övrigt att det är problematiskt med den allmängiltighet som innovationsbegreppet har fått och de därmed återkommande resonemang som landar i att all forskning skulle vara innovation. Det är mer relevant att prata om kommersialiseringsgrad, menar han.

Vid paneldebatten undrade Helena Ljusberg på vilket sätt som LU Innovation System kan fortsätta arbetet med att bättre stötta fakulteterna. Olov Sterner föreslog en ännu närmare kontakt med vad som händer ute på labben, och Charlotta Turner konstaterade att det är positivt med den uppsökande verksamhet som LU Innovation System redan bedriver. Turner nämnde även Origo-projektet som ett bra exempel på verksamhet. Origoprojektet är ett pilotprojekt mellan Lunds universitet och SLU och genomförs i regi av Innovationskontor Syd.

– Där finns en intraprenör som är betald och anställd i forskargruppen för att under en begränsad tid jobba med industrin, berättade Charlotta Turner.

Helena Ljusberg konstaterade att Origoprojektet är ett exempel på alternativ till hur universiteten kan bidra till att höja kunskapen inom industrin genom samverkan med befintliga företag snarare än att det startas nya företag.

Lena Björk Blixt

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *