350-årsjubileum, Juridik

Ny bok om juridiska fakultetens historia på gång

Enligt lundalegenden Carl Johan Schlyter måste man kunna det gamla för att ta itu med det nya! Och hans monumentala livsverk från 1800-talet “Sveriges Gamla Lagar” i 13 band är fortfarande ett fundament för den svenska rättshistorien.

Kjell Moder

Rättshistorikern Kjell Åke Modéer kommer snart ut med en bok om den juridiska fakultetens historia. Foto: Mikael Risedal

En senare rättshistoriker, Kjell Åke Modéer, kommer snart ut med boken ”Det förpliktande minnet” där han skildrar den juridiska fakultetens historia – dess toppar och dalar och förhållningssätt till de ständiga samhälleliga förändringarna.

Idag är det folkrätten som har den starkaste ställningen i Lund.

– Vi är emellertid en ganska liten fakultet internationellt sätt, menar Kjell Åke Modéer som under arbetet med sin bok bland annat dragit slutsatsen att fakultetens självbild genom seklerna varit något överdriven.

– Vi kunde inte jämföra oss med Berlin eller Leipzig för hundra år sedan, lika lite som vi idag kan jämföra oss med Stanford.

Själv började han på Juridicum på 60-talet. Det var en tid av välfärd då vardagsjuridiken moderniserades. Nya lagar tillkom som också visade sig i nya ämnen som arbetsrätt, bostadsrätt och marknadsrätt. Folksuveränitetsprincipen utgick från att all offentlig makt skulle utgå från folket, och domstolarna skulle följa riksdagens beslut.

– Därför fick vi som läste på 1960-talet använda de politiska lagförarbetena som vår främsta rättskälla. Frågor rörande rättvisa och rättigheter avvisades. Det ansågs inte vara juridik! Det fick vi diskutera på kafferasterna, säger Kjell Åke Modéer.

Men successivt internationaliserades miljön på Juridicum. En professur i internationell rätt tillsattes 1969. Folkrätten fick också en starkare ställning och kring millenieskiftet engagerade sig lundafakulteten internationellt i ett omfattade Vietnamprojekt.

Sedan var det Sveriges medlemskap i EU som innebar närmast en revolution för svensk juridik, menar Kjell Åke Modéer. Det medförde en anpassning till europeisk rätt, och inkorporeringen av Europakonventionen i svensk rätt innebar att Högsta Domstolen inte längre var högsta domstolen. Europadomstolen i Strasbourg och EU-domstolen i Luxembourg blev -istället ytterst de högsta rättsliga instanserna.

I Lund har man gått från det traditionella till en mer marknadsanpassad utbildning, menar Kjell Åke Modéer.

– Traditionellt har vi utbildat domare och jurister för den offentliga sektorn. I dag är situationen helt annorlunda – också anpassad både till en global advokatkultur och till den privata sektorns behov.

Anna Christensen

Anna Christensen.

Bland betydelsefulla personer för utvecklingen av Juridiska fakulteten i modern tid nämner i Kjell Åke Modéer Anna Christensen som 1975 blev Sveriges första kvinnliga juridikprofessor.

– Hon var mycket begåvad och en av de främsta inom den sociala civilrätten.

Trots att kvinnorna fick rösträtt 1920 och därmed tillträde till statliga tjänster fick de inte bli domare förrän på 40-talet. Detta fördröjde jämlikhetsprocessen. Först i slutet av 60-talet fick de kvinnliga studenterna sina förebilder i kvinnliga justitieråd och chefsdomare, och då fick de också ett tydligt genombrott på fakulteten.

Maria Lindh

Fotnot: Kjell Åke Modéer föreläser på temat ”350 år av juridik” på Rådhuset i Helsingborg den 22 februari, kl 18.

FAKTA Juridiska fakulteten genom tiderna

 Juridiska fakulteten fick sin första uppsättning professorer främst från Tyskland med Samuel Pufendorf som den mest lysande stjärnan. Men när fakulteten rekonstruerades efter de skånsk-danska krigen reducerades den påtagligt och under 1700-talet bestod den endast av en hel och en delad professur. Det seklets mest framstående jurist var David Nehrman. Han adlades Ehrenstråle för sina utbildningsinsatser. Han genomförde viktiga reformer, började undervisa på svenska, utgav läroböcker, införde en juridisk examen. Han var starkt påverkad av tysk upplysning. Men efter honom följde i ett drygt halvsekel en dekadensperiod.

Först 1811 blev det ordning i de juridiska leden då norrlänningen Johan Holmbergson tillträdde som professor i Lund. När han dog 1842 bestod fakulteten av fyra professurer. En av dessa var Carl Johan Schlyter som blev professor 1835, jobbade tills han var 82 och dog 93 år gammal 1888.

I Lund fanns det vid sekelskiftet 1900 sju professorer i juridik. De flesta såg sig som företrädare för en idealistiskt utformad rättsstat, starkt påverkad av tyska förebilder.

Men åren kring första världskriget ändrades kunskapssynen. Axel Hägerström i Uppsala gick i bräschen för en modern värdeneutral juridik, som byggde på demokratisk grund. Karl Olivecrona (även känd för sina nazistsympatier) tog Uppsalaskolan till Lund när han blev professor här på 30-talet.