Humaniora, Medicin, Samverkan

Ny tjänst stabiliserar mötet mellan medicin och humaniora

Ett musikstycke komponerat utifrån en kväll på akuten. Eller en uppsats om hur Kristian Gidlund förhöll sig till sin sjukdom och förestående död i boken ”I kroppen min”.
Det är bara två exempel på hur man kan förena medicin och humaniora – ett växande ämnes­område som nu befästs av en samverkans­tjänst vid LU.

Katarina Bernhardsson

Katarina Bernhardssons nya tjänst befinner sig i gränslandet mellan humaniora och medicin.

Musikstycket och uppsatsen är båda exempel på egna uppgifter som medicinstudenterna gjort i kursen ”Medicin som humaniora” som innehavaren av den nya samverkanstjänsten kommer att ansvara för.

– Kursen har funnits ett bra tag, men min tjänst är ny, säger Katarina Bernhardsson som är litteraturvetare, och var som svensk forskare tidigt ute inom ämnet medicinsk humaniora.

När hon disputerade 2010 på ”Litterära besvär” fick hon använda sig av den engelska termen för ämnet eftersom begreppet inte fanns på svenska.

– USA och England har varit föregångsländer och nu finns det ett stort intresse även i Norden. I Odense har ett intressant projekt inom narrativ medicin precis startat.

Narrativ kan översättas till berättelse och berättande och nyligen har ”Svensk förening för Narrativ Medicin” bildats med utgångspunkten att varje människa är en berättelse.

– Grundtanken är att läkarna ska bli bättre på patientbemötande – att de ska ha ett helhetsperspektiv på människan och få möjlighet att reflektera över sin yrkesroll, förklarar Katarina Bernhardsson.

7,5-poängskursen ”Medicin som humaniora” (utvecklad av Anders Palm, professor em. i litteraturvetenskap) är valbar och ligger rätt sent i läkarutbildningen. Medicinstudenterna är intresserade och ger goda kursomdömen, berättar Katarina Bernhardsson. Den ges både på våren och hösten med gästlärare som representerar både medicin och humaniora, som exempelvis Pia Dellson som är specialist inom onkologi och psykiatri samt författare och poet.

I Katarina Bernhardsson ser sig som en koordinator som gränslar de båda fakulteterna humaniora och medicin och ska försöka etablera samarbeten inom forskningen såväl inom LU som med andra lärosäten.

– Medicinsk humaniora är ett sådant mångdisciplinärt fält och det finns mycket redan inom exempelvis medicinhistoria – men det finns mer att göra och utveckla, säger hon.

En stor donation från Birgit Rausing har möjliggjort samverkanstjänsten och pengarna räckte också till en doktorandtjänst. Åsa Wallin blir den första doktoranden i medicinsk humaniora i Sverige och hennes ämne är patientupplevelser i samband med bröstcancerdiagnoser.

Text: Maria Lindh

Foto: Kennet Ruona