Naturvetenskap

Nya insektsarter upptäckta i Lund

I mitten av juni finkammade universitetets biologer gräs, buskar, träd, asfalt och vattendrag runt institutionens byggnader. Allt för att ta reda på vilka växter och djur som lever där. Nu är kartläggningen klar, bland fynden finns 21 rödlistade arter och sex arter som aldrig tidigare påträffats i Sverige.

Resultatet av Anders Perssons håvande på förra sidan: elritsa, abborre och mört.

Alla de nya arterna är steklar. Två är dem är dessutom nya släkten i Sverige, berättar Pål Axel Olsson, ansvarig för sommarens bioblitz, den allra första på Biologiska institutionen.

Det var Christer Hansson, forskare och intendent vid Biologiska museet, som hittade fem av de sex nya steklarna. Metoden kan tyckas enkel: en timmes håvande i vegetationen.

– Det är kul att hitta nya arter, men jag blev nog mer överraskad av mängden arter som jag hittade, cirka 150 arter parasit-steklar, säger Christer Hansson.

Bioblitzen anordnades den 15 juni. Under ett dygn inventerade biologer och andra en begränsad yta runt Biologiska institutionens byggnader. Hela tiden med målet att hitta allt som lever, såväl växter som djur. Ett syfte med inventeringen är att öka kunskapen kring vilka arter som är beroende av varandra. På så vis blir det lättare att bevara den biologiska mångfalden.

I sommar har fynden från bioblitzen undersökts och analyserats och nu står det klart att biologerna hittade totalt 913 arter, 21 av dem rödlistade. Bland de rödlistade finns fåglar, ryggradslösa djur, lavar och kärlväxter dit örter, buskar och träd räknas.

En av de rödlistade arterna är bålgetingsglasvinge, en fjäril som ser ut som en bål-geting. Den är mycket sällsynt. En annan art som inte tillhör de rödlistade, men som Pål Axel Olsson ändå framhåller är elritsa, en fisk som indikerar att vattnet där den lever är friskt. Elritsan fångades av Anders Persson, som även fångade abborre, mört, spigg och signalkräfta i den lilla bäcken och dammen utanför Ekologihuset. 

Att det är gott om arter runt institutionen kommer inte som en direkt överraskning för biologerna. I stadsmiljöer finns ofta många olika arter. En anledning är att urbana miljöer fläckvis består av förvildade områden, bryn där flora och fauna får frodas. Med andra ord en typ av områden som till stor del gått förlorade i takt med exploateringen av jordbruksmark. En annan anledning är att många arter trivs på solbelysta, varma plättar och områden, något som ofta finns i städer.

Pål Axel ­Olsson ansvarade för sommarens bioblitz.

Pål Axel Olsson betonar att vilda, urbana områden i sydvästra Skåne har särskilt stor betydelse för diverse arter eftersom landskapet i övrigt är hårt exploaterat, mer än på många andra håll i Sverige.

– Dessutom är sydvästra Skåne unikt både geologiskt och klimatologiskt, vilket gör att de vilda miljöerna här kan gynna många arter som helt saknas på andra håll i landet, säger han. 

Fynden från sommarens bioblitz har rapporterats till Artportalen, en webbplats för observationer i svensk flora och fauna. Rapporteringen innebär att antalet arter som registrerats på Artportalen från Biologiska institutionens begränsade område nästan tredubblats, från 465 till 1266. Dessutom ökade antalet rapporterade arter i Lunds kommun med 309 och hamnar för första gången över 10.000-strecket med totalt 10.304 arter. 

Text: Jan Olsson

Foto: Inger Ekström, Christer Hansson